Forskningsprogram

Den pågående forskningen ramas in av fyra forskningsprogram:

De fyra forskningsprogrammen är att betrakta som sinsemellan relaterade huvudinriktningar inom forskningsämnet. Varje program har en senior forskare som programansvarig. Ett forskningsprojekt i ämnet Systematisk teologi med livsåskådningsforskning måste inte nödvändigtvis vara programbunden i strikt mening, däremot torde de fyra forskningsprogrammen i stort täcka de olika metodologiska och materialmässiga inriktningar som karaktäriserar helheten. Det finns tydliga överlappningar mellan de olika programmen och projekt kan i vissa fall befinna sig inom ramen för fler än ett program.

Tradition, identitet och relevans

I vår tids postkristna samhälle förefaller frågan om den egna konfessionella identiteten ha blivit en omdebatterad fråga i flera kristna trossamfund. I den romersk-katolska kyrkan har till exempel debatten om vilken betydelse Andra Vatikankonciliet skall ha för den fortsatta utvecklingen kommit att bli en viktig fråga.

Diskussionen om relationen mellan tradition och förnyelse är naturligtvis inte begränsad till den romersk-katolska kyrkotraditionen. I Svenska kyrkans sammanhang har övergången från statskyrka till en friare ställning i förhållande till staten bidragit till en kritisk brottning med det folkkyrkliga teologiska arvet och utmaningarna från en postkristen samhällsutveckling har genererat ett tydligt intresse för och behov av att bearbeta frågan om förhållandet mellan traditionell identitet och nutida relevans. Jämförbara processer pågår i många kristna trossamfund.

Forskningsprogrammet befinner sig i spänningsfältet mellan teologihistoria och vår tids kristna teologiska bearbetning av teologiskt traditionsmaterial. Syftet är att analysera, kritiskt granska och konstruktivt bidra till den teologiska debatten om förhållandet mellan traditionens identitet och relevans idag. Programmet är därför inriktat på dogmhistorisk forskning ur ett nutidsperspektiv. Inriktningen är orienterad mot vår tid med konstruktiv ambition, men bygger på det principiella ställningstagandet att kritisk analys av de vår tids kristna teologiska brottningarna med olika historiska traditioner måste bygga på en idéhistorisk undersökning av traditionsmaterialet.

Livsåskådningar i det postsekulära

Sekularisering i betydelsen ”religionens politiska, kulturella, sociala och individuella marginalisering” har i vissa avseenden avlösts av ett skeende där religiösa fenomen får en ny signifikans och offentlig synlighet.

Fem intressanta karaktäristika för ett samhälle som på detta sätt blivit postsekulärt kan sägas vara: a) ökad mångfald av livsåskådningar, b) olika nyandliga uttryck, c) traditionella religioners ökade synlighet, d) de ökande valmöjligheterna på livsåskådningsområdet och e) föreställningen om ”fragilisering”, dvs. att människor i högre grad byter trosuppfattningar och att livsåskådningar därmed omfattas mer tentativt eller med större osäkerhet.

För Systematisk teologi med livsåskådningsforskning medför detta ett behov av teorier och metoder som kan hantera en större nyansrikedom och ersätta en tidigare dominerande tanke om att tros- och livsåskådningar består av stabila idéer och hanterliga tankekomplex som individen själv fritt väljer eller förkastar. Med utgångspunkt i en existentiell förståelse kan livsåskådningsbegrepp konstrueras på ett sätt som utmanar den traditionella uppdelningen mellan religiöst och sekulärt och läggas till grund för många olika typer av studier, såväl empiriska som filosofiska.

Inom programmet utförs teoretiskt och metodologiskt arbete i anknytning till postmodern och postsekulär teoribildning. Särskild uppmärksamhet ägnas människors existentiella frågor, villkor, behov och föreställningar mot bakgrund av de sociala och kulturella sammanhang där dessa kommer till uttryck.

Livsfrågor och konstnärliga uttryck

Konstnärliga uttryck har en särskild förmåga att aktualisera och bearbeta teoretiska problem och existentiella frågor, vilket troligen har att göra med de förbindelselänkar som finns mellan konstuttyck och liv, fiktion och verklighet, konst och vardag, hängivelse och förnuft. De kan ses som en negation av tingens och känsloförnimmelsernas värld, samtidigt som de erbjuder ingångar till levande och känslorika världar. Konstuttryck, som poesi, musik och film kan utgöra kritiska röster och utmana invanda tankemönster. Konst känns ofta sann mot livet. Kanske för att konstnärliga uttryck liknar oss själva – föga systematiska och definierbara? Eller som Jacques Derrida uttrycker det genom sin term ”hauntology”, som beskriver människans odefinierbara ontologi: människolivet är hemsökt, alltid del av det som gått före, den Andre, framtiden, döden.

Detta forskningsprogram intresserar sig för estetiska frågeställningar i relation till teologins problemområden. Det sker dels genom teoretiskt arbete kring perspektiv och metoder, dels genom tolkande arbete, huvudsakligen i relation till litteratur, bildkonst och film. Dialog förs med experimentella tänkare såsom Friedrich Nietzsche, Walter Benjamin, Simone de Beauvoir och Hélène Cixous, med syfte att konstruktivt bidra till teologiska debatter.

Teologi och kontinental filosofi

Kontinental filosofi präglas av frågor om tolkning, förståelse, existens, engagemang och kroppslighet – inte sällan ledsagas den av samhälls- och förnuftskritik. Begreppet kontinental filosofi uttrycker en avgränsning gentemot analytiskt orienterad filosofi (inklusive analytisk religionsfilosofi).

Stora delar av modern kristen teologi är kraftigt präglad av kontinentala filosofier utvecklade under 18- och 1900-talen, särskilt på tyskt språkområde. På senare år har religion i bred mening blivit ett aktuellt område inom den kontinentala filosofin, och filosofer ställer allt oftare frågor som tangerar teologin.

Båda dessa omständigheter motiverar att forskningen är förankrad i kontinental filosofi, vilket sker genom specifika studier av relevanta begrepp, tänkare och tanketraditioner. Exempel är Theodor W Adorno, Sören Kierkegaard, Max Weber, Michel Foucault, Martin Heidegger, Gilles Deleuze och Michel Henry.

En viktig fråga för detta forskningsprogram rör olika uttryck för en dialektik mellan sekulariseringens krafter och de religiösa kulturer som har präglat och fortsätter att prägla det samhälle som sekulariseras. Kontinentala filosofiska in- riktningar som hermeneutik, fenomenologi, poststrukturalism och kritisk teori erbjuder den teologiska reflektionen betydelsefulla redskap för tolkningen av relationer mellan religiösa och teologiska traditioner, etablerade världsbilder och sociala skeenden. Ett område som utforskas inom den kontinentala filoso- fins ram är eventuella substantiella relationer mellan kulturbärande teologiska traditioner och sådana sekulära livsåskådningar som explicit eller implicit om- fattar ett förnekande av det gudomliga.