Ämnesbeskrivning

Forskning inom ämnet Systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet innebär studium av de livsåskådningar, filosofier, religiösa idéer och ideologier som genom historien har präglat europeisk kultur, och i förlängningen det som – något oprecist – brukar kallas västerländsk kultur. Studium av kristna teologitraditioner har därför en central plats i forskningsämnets självförståelse, tillsammans med studiet av många andra filosofiska och religiösa tanketraditioner som har växt fram i kritiskt samspel med de dominerande västerländska kristendomsformerna. Detta innebär att sekulära ideologier och livsåskådningar är av stort intresse för forskningen. Det bör vidare påpekas att judiskt tänkande har en given plats i forskningsämnet.
Forskningen är inte begränsad till traditionella teologiska och filosofiska källtexter utan har under lång tid präglats av en mångfald av olika material som innebär att forskningen vidgats både innehållsligt och metodologiskt. Här kan nämnas olika  konstnärliga material, intervjuundersökningar och olika former av tidskriftsmaterial. Inom forskningsämnet värnas en stark tradition av genusvetenskaplig och maktteoretisk diskussion.
Teologiska fakultetens ämnesövergripande profilområde, islamisk teologi och filosofi, är ett fält som allt oftare uppmärksammas i forskningen inom Systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Islam som religion och dess tanketraditioner, som under tidigare epoker hade avgörande betydelse för forman det av europeisk teologi och filosofi, har fått förnyad aktualitet i den nutida europeiska idédebatten. Av den anledningen kommer forskningen på detta område att förstärkas i samarbete med den nye professorn i Islamisk teologi och filosofi. Man kan förutse att diskussionen om islamisk idébildning kommer att få en ökad betydelse inom Systematisk teologi med livsåskådningsforskning under giltighetstiden för detta dokument.

Vetenskapliga förhållningssätt

Forskningen inom ämnet berör idéinnehållet i en mångfald av i första hand levande tanketraditioner. Det betyder att uppgifterna ofta spränger ramarna för ett strikt idéhistoriskt beskrivande och förklarande förhållningssätt. I regel ingår även kritiskt granskning av materialet, vilket kan innebära att forskningen tangerar normativa ställningstaganden och positioneringar i livsåskådningsdebatter utanför akademin. Som en filosofiskt präglad religionsvetenskap är detta naturligt då filosofi handlar om granskning av argument, prövning av hållbarheten i olika tankesystem samt förslag till alternativa begrepps- och tankekonstruktioner. Sådan normativ forskning är emellertid inte liktydig med konfessionell idébildning. Inom forskarämnet förs ständigt en kritisk diskussion om de vetenskapliga gränserna för det kritisktkonstruktiva arbetet.

Forskningen präglas av hur tanketraditioner och idékomplex tar sig uttryck i skilda kulturella och sociala sammanhang. Inte minst har det inom ämnet diskuterats hur olika former av tro och livsåskådning utvecklas och förändras i ett postkristet samhälle, där kulturen fortfarande i vissa avseenden domineras av en religiös tradition och praktik medan människor i allt mindre grad är lojala med de bärande idéerna för denna tradition. Som redan nämnts hamnar då en rad olika material i blickfånget, vilket gör att ämnet totalt sett får en tvärvetenskaplig prägel. Idag bedrivs forskning exempelvis i relation till litteratur, bildkonst, genetik, pedagogik, veckopress och neurovetenskap. Såväl empiriska som kulturvetenskapliga metoder kompletterar forskningens filosofiska och idéhistoriska aspekter.
Forskningen inom ämnet Systematisk teologi med livsåskådningsforskning är i således både uttalat pluralistisk och ickekonfessionell.

Ämnet i nationellt och internationellt perspektiv

Forskningsämnet Systematisk teologi med livsåskådningsforskning finns i strikt mening endast vid Uppsala universitet. Vid Lunds universitet och övriga nordiska universitet där man har en teologisk fakultet kallas det motsvarande forskningsämnet Systematisk teologi eller Dogmatik. Vid lärosäten i Sverige där man bedriver religionsvetenskaplig forskning på humanistisk fakultet brukar man i regel tala om Tros- och livsåskådningsvetenskap, men då i en mening som inkluderar fler fält än de som ingår i Systematisk teologi med livsåskådningsforskning.*
Internationellt ser det ut ungefär som i Norden. På universitet med teologisk fakultet talar man i regel om Systematisk teologi eller Dogmatik. På några amerikanska lärosäten används beteckningen konstruktiv teologi. Även Filosofisk teologi förekommer som ämnesbeteckning eller beteckning för en gren av den systematiska teologin.
Mot denna bakgrund kan man notera att Systematisk teologi med livsåskådningsforskning representerar en mycket etablerad internationell ämnestradition. Samtidigt bär namnet en särprägel som vittnar om den teoretiska och metod mässiga utveckling som under 1970-talet ledde till etablerandet av ett särskilt forskningsfält, empirisk livsåskådningsforskning. De tidigare ämnesföreträdande professorerna i ämnet, Anders Jeffner och Carl Reinhold Bråkenhielm, var i olika avseenden förgrundsfigurer för den empiriska livsåskådningsforskningen och genomförde med utgångspunkt i Jeffners teoretiska arbeten flera stora empiriska studier av livsåskådningar i det nutida samhället.

Denna sida av ämnestraditionen har klara beröringspunkter med religionssociologi och religionspsykologi. Samtidigt var såväl Jeffner som Bråkenhielm tydliga med att den teologiska livsåskådningsforskningen inte kunde stanna vid en sociologisk eller psykologisk analys, vilket innebar att de båda bidrog med betydande teoretiska arbeten där den empiriska livsåskådningsforskningen relaterades till teologi, filosofi och olika kulturvetenskaper. Med livsåskådningsforskningen vidgades ämnet både teoretiskt och materialmässigt till att inkludera studier av exempelvis litteratur, konst, ideologiska program och vetenskapliga världsbilder.
Livsåskådningsforskningen har fått en relativt stor spridning i Norden, men endast vid Åbo akademi kan man tala om att den forskningsmässigt kommit att prägla ämnet Systematisk teologi på ett sätt som kan jämföras med situationen i Uppsala.
Då många teologiska fakulteter och religionsvetenskapliga institutioner världen över idag brottas med den svåra frågan om hur forskning i en så konfessionellt präglat ämnestradition som dogmatik/systematisk teologi kan motiveras inom ramen för en nutida sekulär akademi är det för forskningsämnet systematisk teologi med livsåskådningsforskning i Uppsala en stor tillgång att ett omfattande teoretiskt arbete för en vidgning mot större mångfald genomfördes så tidigt – med konsekvensen att forskningen idag inte utgår från en specifik religiös tradition. Etablerandet av livsåskådningsforskningen hade stor betydelse för denna utveckling. Samtidigt bör det understrykas att forskningen även idag sker med avsikten att ha relevans för religiösa traditioner, vilket säkerställer en kritisk kontinuitet med den gängse förståelsen av ämnesbeteckningarna dogmatik och systematisk teologi.
Inom forskarämnet har vi förutom många nationella kontakter samarbeten med en rad institutioner, projektgrupper och nätverk såväl inom Norden som internationellt. Med Åbo akademi och University of Glasgow har samarbetet varit mycket livligt under ett antal år.

*  Även i Uppsala hette forskningsämnet fram till 2006 Tros- och livsåskådningsvetenskap. Vid namnbytet rådde begreppsförvirring då namnet även betecknade ett bredare huvudområde i grundutbildningen som även inkluderade undervisning inom etik och religionsfilosofi. Det är framförallt i denna bredare betydelse som namnet används idag, och på vissa lärosäten inkluderas ytterligare ämnesinriktningar under beteckningen.