Tidigare forskning

Innehåll:

Forskningsämne vid teologisk fakultet i Uppsala - en historik

Religionssociologi som forskarutbildningsämne i Sverige initierades 1975 genom inrättandet av en professur i religionssociologi förlagd vid teologiska fakulteten i Lund, med ansvar även för forskarutbildning i Uppsala. En professur vid teologiska fakulteten i Uppsala inrättades 1988 med Thorleif Pettersson som den första innehavaren. Anders Bäckström upprätthöll denna från 2008 till våren 2011. Från augusti 2011 innehar Mia Lövheim professuren.

Religionssociologisk forskning har historiskt haft en inriktning mot kristna kyrkor och samfund, bland annat genom det av Berndt Gustafsson grundade religionssociologiska institutet (1962) samt samarbete med forskning om kyrkostatistik inom Svenska kyrkan. I Uppsala har forskningen sedan 2000 utvecklat en bredare inriktning som följd av relationsförändringen mellan staten och Svenska kyrkan samma år samt en ökad religiös och kulturell mångfald i det svenska samhället. 2001 års forskningsprogram beskrev religionssociologi som ett ämne med anknytning till samhällsvetenskapliga teorier och metoder, men också humanistisk och teologisk forskning. Forskningen var inriktad på fyra fält, med en gemensam bakgrund i den förskjutning av auktoritet från det kollektiva till det privata, ökade diversifiering och pluralism, samt omfattande globaliserings- och medialiseringsprocesser som präglar senmoderna samhällen. ”Religion, media, kultur”, med inriktning på såväl innehållsanalyser som receptionsanalys av medietexter; ”Jämförande studier av individuella livsåskådningar och värdestrukturer”, framförallt med utgångspunkt i The European Values Study (EVS) och The World Value Survey (WVS); ”Religion och genus” med särskild inriktning på religion som levd erfarenhet, teori och metodutveckling samt ”Kyrkosociologi med bred religionssociologisk inriktning”, som inriktats mot forskning om välfärd och värderingar.

Ämnets nuvarande forskningsområden speglar den förändring som, i linje med den internationella forskningsfronten, skett under de senaste åren. De forskningsinriktningar som tog form i början av 2000-talet har utvecklats till att omfatta nya frågor och teman. Kyrkosociologiska studier av den aktuella svenska religiösa geografin bedrivs inte längre som ett särskilt forskningsfält utan i samarbete med bland annat analysenheten vid Svenska kyrkan. Ämnets nuvarande forskningsområden Medier, religiös och kulturell förändring, Religion i civilsamhälle och politik samt Religion i ungas vardagsliv: värderingar och lärande fungerar kompletterande och är sammanlänkade vad gäller frågeställningar, teorier och metoder.

Forskningsområdenas historik

Medier, religiös och kulturell förändring

Forskning om medier, religion och kultur är ett internationellt fält som vuxit fram ur medie- och kommunikationsvetenskap och empiriskt inriktad religionsvetenskaplig forskning, med utgångspunkt i intresset för föreställningar och praktiker utanför religiösa organisationer, och samspelet mellan medietexter och -institutioner och receptionsstudier. Ytterligare en viktig faktor har varit mediernas ökade betydelse för social interaktion samt formandet av opinioner, värderingar och identiteter i samhället. Medierna utgör idag den främsta kontaktytan med religion i vardagen, och religiösa organisationer och grupper använder aktivt olika former av medier för att kommunicera med anhängare och det övriga samhället.

Teologiska institutionen har aktiv bidragit till formandet av forskningsfältet: 1993 anordnades en internationell konferens inom forskningsprojektet religion-media-kultur under ledning av docent Sigbert Axelson, vilket etablerade en internationell konferensserie (CMRC). Teologiska fakulteten har sedan dess varit representerad i ledningsgruppen genom docent Alf Linderman och från 2006 professor Mia Lövheim. 2012 bildades the International Society for Media, Religion and Culture. Forskare från fakulteten var även drivande i bildandet av The Nordic Network of Media and Religion (etablerat 2006-2010 som The Nordic Network for the Mediatization of Religion and Culture genom finansiering från NordForsk).

Forskningen i Uppsala har inriktats på receptionsstudier, det vill säga hur människor använder och tolkar religiöst innehåll i medietexter. Här kan nämnas Alf Lindermans studier av tv-gudstjänster (1996), Mia Lövheims (2004, 2008) och Anders Sjöborgs (2006) studier av ungas identitets- och meningsskapande i mötet med religion på internet, samt Tomas Axelsons (2008) studie av meningsskapande utifrån spelfilm. Perioden 2009-2015 bedrevs forskning om religion i dagspress i projektet Religionens återkomst?! En studie av religion och modernitet med svensk dagspress som typfall, finansierat av Vetenskapsrådet 2011-2014, och det nordiska samarbetsprojektet The role of religion in the public sphere, NOREL. Marta Axners doktorandprojekt Public Religions in Swedish Media: A Study of Religious Actors on Three Newspaper Debate Pages 2001-2011  (2013) studerade religiösa aktörer på debattsidor i svensk press. Anneli Winells avhandling "Godis för kropp och själ": Välbefinnande och vardagsandlighet i tre svenska kvinnotidningar  (2016) analyserade diskurser om hälsa och välbefinnande i svenska damtidningar, som aktör, arena och möjlig resurs för kvinnors existentiella meningsskapande.

Religion i civilsamhälle och politik

Ökad religiös mångfald och förändring av politiska styrningsprocesser i Sverige har inneburit ökad uppmärksamheten kring civilsamhällets aktörer i välfärdssamhällen. Av särskilt intresse för religionssociologi har varit kyrkors och andra religiösa organisationers roll i förändringsprocesserna. Detta gäller både vad organisationerna gör, och uppfattningar om religionens roll i civilsamhället: med andra ord frågan om värderingar i samhället.

Forskningen vid Teologiska institutionen har tagit en ledande roll i utformningen av forskningsfältet i samarbete med internationella samarbetspartners. Projektet ”Från statskyrka till fri folkkyrka” blev startskottet för en serie Europeiska samarbetsprojekt under ledning av Anders Bäckström: Welfare and Religion in a European Perspective: A comparative study of the role of the churches as agents of welfare within the social economy samt Welfare and Values in Europe: Transitions related to Religion, Minorities and Gender.

Inom den internationella forskningen är studier av religiösa aktörer roller lokalt och globalt viktiga områden, liksom individers syn på och relation till religiösa organisationer inom civilsamhället. Forskningen i Uppsala har inriktats på kvalitativa studier och med fokus på välfärd. Doktorandprojekt inom området som behandlat dessa frågor är Per Petterssons studier av kvalitet i tjänsterelationer med fokus på kyrkan (2000), Annette Leis-Peters (2004) och Martha Middlemiss LéMons (2009)  studier av kyrkor och diakonala organisationer som välfärdsaktörer, samt Josephine Sundqvists doktorandprojekt Beyond an instrumental approach to religion and development: Challenges for church-based healthcare in Tanzania (2017) om kyrkors roll som välfärdsaktörer i den sociala ekonomin i Tanzania.

Området religion och politik är ett nytt fält inom religionssociologisk forskning vid teologiska institutionen. Jonas Lindbergs avhandling Religion in Nordic Politics as a Means to Societal Cohesion: An Empirical Study on Party Platforms and Parliamentary Debates 1988–2012 analyserade de nordiska politiska partiernas förhållande till religion och hur detta har utvecklats mellan åren 1988, 1998 och 2008.

Religion i ungas vardagsliv: värderingar och lärande

Empiriska studier av religion och värderingar med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder har länge spelat en central roll inom religionssociologin både internationellt och i Uppsala. I nationella och jämförande studier på individnivå av religion och värderingar som exempelvis International Social Survey Programme (ISSP), European Social Survey (ESS), World Values Survey (WVS) relateras attityder och värderingar på en rad områden till varandra, respektive till sociala strukturer och bakgrundsfaktorer. Teologiska institutionen var genom professor Thorleif Pettersson engagerad i uppbyggnaden av World Values Survey.

Genom sådana empiriska studier kan religionens roll för individers politiska attityder och engagemang, moraluppfattningar och engagemang i civilsamhället undersökas och förklaras sociologiskt med hjälp av bakgrundsvariabler i struktur och kontext. Även om sådana undersökningar historiskt sett bedrivits med kvantitativa metoder, sker en kontinuerlig metodutveckling där frågeinstrument utvecklas, samt kvalitativa och kvantitativa ansatser kombineras i så kallad mixed-methods-design.

Att studera religiös och social förändring ur ett ungdomsforskningsperspektiv är av intresse, eftersom forskaren genom att uppmärksamma betydelsen av religion och värderingar i ungas vardagsliv kan fokusera teoretiskt centrala frågor rörande socialisation, deltagande och meningsskapande både i förhållande till institutioner som familj, religiös grupp och skola, och hur dessa processer förändras i en social situation som kännetecknas av bland annat nätverksrelationer, globalisering och interaktiva medier.

Vid teologiska fakulteten i Uppsala har flera studier uppmärksammat ungdomars attityder till tro och kyrkligt engagemang har ungdomars attityder till mänskliga rättigheter jämförts mellan kristna, muslimska och ickereligiösa ungdomar. Projektet Youth and religion arbetar med att utveckla begrepp och metoder för att studera religion i ungas vardagsliv. Projektet är knutet till ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk kring ungdomar och religion. I nätverket deltar forskare från förutom religionssociologi, även religionspsykologi, didaktik, etnologi och statsvetenskap.

Samspelet mellan religion och identitetsskapande, och hur detta förändras i en social situation som kännetecknas av interaktiva medier och nya former av relationer har även studerats i Oriol Povedas avhandling om förhandlingar om kön och religion bland transsexuella ortodoxa judar According to whose will: The entanglements of gender & religion in the lives of transgender Jews with an Orthodox background (2017).

Nationella och internationella samarbeten

Religionssociologisk forskning bedrivs i Sverige även av enskilda forskare, lektorer och doktorander i till exempel Lund, Göteborg, Stockholm (Södertörns högskola), Falun och Umeå. 2011 bildades Religionssociologiska föreningen i Sverige som i nätverksform samlar forskare som disputerat inom, undervisar i samt och bedriver religionssociologisk forskning i Sverige. Stiftelsen Berndt Gustafssons minnesfond stöder även religions- och kyrkosociologisk forskning, främst genom stipendier till nydisputerade doktorander, konferensresor och publikationsstöd.

Religionssociologisk forskning vid teologiska institutionen i Uppsala har en stark koppling till det internationella forskningsfältet. Professorer, lektorer och doktorander deltar aktivt i internationella konferenser såsom Nordic Conference for Sociology of Religion (NCSR), International Society for the Sociology of Religion (SISR/ISSR), British Sociological Association, working group on Sociology of religion (BSA, SocRel), International Society for Media, Religion and Culture (ISMRC), Society for the Scientific study of Religion (SSSR), samt American Academy of Religion (AAR).

Ämnet har ett upparbetat forskningssamarbete och pågående projekt med ett flertal universitet, till exempel Åbo Akademi Universitet, Finland; Universitet i Oslo, VID Vitenskapelige Højskole, KIFO Stiftelsen Kirkeforskning i Norge; Köpenhamns universitet och Aarhus universitet i Danmark; samt  University of Ottawa, Canada och Stellenbosch University, Sydafrika.