Forskningområden

Psykisk folkhälsa

Kopplat till den internationella utvecklingen i detta område, är det centrala syftet i detta forskningsområde att bygga upp ett nytt forskningsområde inom religionspsykologin i svensk och skandinavisk kontext. Forskning inom detta område förväntas bidra med nya empiriska studier i ett antal relevanta kliniska områden och som kan påverka behandlingspraxis såväl som utveckla strategier för att främja välbefinnande och motståndskraft (resilience). Denna forskning avser att bidra till utvecklingen av teoretiska modeller som är empiriskt grundade samt till utvecklingen av strategier för att främja psykisk hälsa på samhälleliga/institutionella nivåer.
De centrala frågeställningarna är: På vilket sätt används kulturella och existentiella källor/information i kliniska sammanhang? Hur kan den slags existentiell information som faktiskt upplevs och beskrivs klassificeras utifrån befintliga existentiella meningsskapande typologier? På vilket sätt verkar existentiell information bidra till skydds- och/eller riskfaktorer för psykisk hälsa? Hur kan forskningsresultaten bidra till förståelsen av det funktionella i det existentiella innehållet i förhållande till motståndskraft och copingstrategier? Vilka rekommendationer kan föreslås för implementeringen av forskningsresultat i förhållande till psykisk folkhälsopolicy och samhällelig/institutionell praxis för att öka främjande av psykisk folkhälsa? Vilka samhälleliga institutioner bör ha ansvar för existentiell psykisk folkhälsa?
Kontaktperson: professor Valerie DeMarinis

Migration och ackulturation

Detta forskningsområde omfattar projekt med olika populationer. Ett stort projekt är inriktat på irakiska flyktingar och deras fortsatta bosättning i Sverige. Målen för denna forskning är: att identifiera den roll som religio-kulturella resurser och problem har för psykisk hälsa bland kristna och irakiska flyktingar; att utforska religio-kulturella handlingars funktion inom inkulturation- och ackulturationsprocesser bland irakier; och att bidra till metodutveckling för införande av religio-kulturella mätningar i svensk migrationsforskning. Bland de centrala forskningsfrågorna kan nämnas: Vad karaktäriserar irakiers inkulturation- och ackulturationsprocesser, både idag och genom tidigare faser i livet? Vad karaktäriserar religio-kulturella processer som bidrar till, eller som hindrar mental hälsa?
Ett andra projekt har de syriska flyktingarna i fokus, både de som befinner sig i transitländer som Turkiet och de som nyligen har fått asyl i Sverige på grund av inbördeskriget i Syrien. Här är målen: att identifiera det dagliga användandet av religio-kulturella resurser för syriska migranter och flyktingar; att utforska de psykologiska förhållandena och välmåendet bland syrierna; att utforska uppfattningar kring och förklaringar av mental ohälsa relaterad till religio-kulturella resurser bland syrierna; att identifiera förändringar i nätverken som är kopplade till migration och mental ohälsa. Centrala forskningsfrågor här är: Vad karakteriserar anpassningsresponsen (identifikation av risk och skyddsfaktorer) bland syrier, i termer av religio-kulturella resurser och problem? Finns det några effekter på psykisk hälsa och existentiell funktion, som grundar sig i en brist på en fungerande existentiell världsbildsorientering? Om så, hur beskriver de och anpassar de sig till en sådan situation?
Kontaktperson: universitetslektor Önver Cetrez

Prioriterade forskningsområden (endast på engelska).