Forskningsprogram

Merparten av den forskning som för närvarande bedrivs inom ämnet vid Uppsala universitet utförs inom ramen för något av följande tre forskningsprogram:

Tro och vetande

Syftet med programmet är att studera förhållandet mellan olika typer av anspråk på sanning, kunskap och rationalitet som återfinns inom olika vetenskaper och inom olika religiösa eller sekulära livsåskådningar. I fokus står vetenskapens betydelse för hur människor gestaltar sin egen samt förstår andras religion eller livsåskådning, men även religioners och livsåskådningars påverkan på vetenskapen studeras.

Frågor som analyseras är till exempel: Hur förhåller sig tro till vetande? Är tro en förutsättning för vetandet eller något radikalt annorlunda? Finns det olika former av kunskap eller sätter naturvetenskapen, som scientismen hävdar, gränserna för vad vi kan veta? Kan det rentav vara så att vad som är sant – inte bara vad vi anser vara sant – är beroende av sammanhang, kultur eller världsbild? Vad händer med olika religioners och vetenskapers anspråk om vi ser all sanning och kunskap som socialt konstruerad? Medför ett sådant relativiserande synsätt att till exempel ateistiska, kristna eller muslimska livsåskådningar måste tillåtas påverka vetenskapens utformning? Bör det finnas en livsåskådningsanpassad vetenskap eller bör vetenskapen förhålla sig neutral till de livsåskådningar som skiljer människor åt?

Religion och livsåskådning i mångfaldens tid

Syftet med programmet är att studera hur en religiös och livsåskådningsmässig mångfald kan förstås, analyseras och hanteras ur individuellt, institutionellt och samhälleligt perspektiv. Frågor som berör denna problematik har fått förnyad aktualitet genom de senaste decenniernas samhällsutveckling. Globalisering, sekularisering och ökad migration har lett till betydligt tätare möten mellan olika religioner och livsåskådningar både i den privata sfären och i det offentliga rummet. Dessutom hävdar många människor att moderna sekulära samhällen, där religion ofta betraktats som en rent privat angelägenhet, står dåligt rustade att möta mänsklighetens stora utmaningar. Detta har skapat ett nytt intresse för religiösa perspektiv också i den offentliga debatten.

Frågor som analyseras i programmet är till exempel: Hur kan man som troende eller icke-troende ställa sig till människor med andra livsåskådningar? Kan religioner och livsåskådningar spela en konstruktiv roll i samhällsdebatten, och kan samhällsdebatten omvänt spela en betydelsefull roll för religioner och livsåskådningar? Hur kan vi förstå religionsfrihetsbegreppet så att vi både respekterar olika gruppers egenart och samtidigt värnar grundläggande mänskliga rättigheter hos de olika individer som dessa grupper ytterst sett består av?

Livsmening och gudbilder i förändring

I vår samtid och kulturkrets tenderar människor att tillmäta sina subjektiva erfarenheter en allt större auktoritet. Det medför ofta en privatisering och emotionalisering av religioner och livsåskådningar. Syftet med programmet är att filosofiskt undersöka vad detta betyder för människors livsmeningsskapande, för utformningen av traditionella religioner och livsåskådningar, samt för det religionsvetenskapliga studiet. I fokus står våra emotioners betydelse för skapandet av livsmening, nya gudsbilder och sätt att förstå människan och samtidens intresse för andlighet.

Frågor som analyseras är till exempel: Vilka gudsuppfattningar och människosyner är framträdande idag och hur förhåller de sig till vedertagna teologiska föreställningar? Hur kan spänningen mellan föreställningar om Gud som personlig och föreställningar om Gud som något radikalt annorlunda bortom vårt språk och vår föreställningsvärld förstås filosofiskt? Hur kan andlighet avgränsas och studeras vetenskapligt? Vilka utmaningar och möjligheter erbjuder människors benägenhet att legitimera sin livsåskådning genom att hänvisa till känslor för den filosofiska och religionsvetenskapliga analysen? Hur påverkas samhällsdebatten kring livsåskådningsrelaterade ställningstaganden av tendensen att uppfatta dem som legitimt grundade i den enskilda individens privata preferenser och behov?