Forskningsprojekt

Lärarkollegiet

Magnus Lundberg är professor i kyrko- och missionsstudier, ämnesföreträdare i kyrko- och missionshistoria samt tf. ämnesföreträdare i kyrkohistoria. Han arbetar dels med modern katolsk traditionalism och apokalyptik i Europa och Nordamerika, dels med västsvensk väckelse under tidigt 1800-tal med fokus på lekfolks roller som andliga vägledare. Han forskar dessutom sedan länge om det spanska Amerika under kolonialtiden och är också kopplad till forskningsämnet missionsvetenskap.

Stina Fallberg Sundmark är universitetslektor i kyrko- och missionsstudier och docent i kyrkovetenskap. I sin forskning behandlar hon gudstjänst, fromhetsliv, ämbete och teologi från 1200-tal till tidigt 1600-tal, ur såväl prästens som lekfolkets perspektiv. Hon har i relation till dessa områden också intresserat sig för samspelet mellan skriftligt material, bilder och materiell kultur, framför allt gällande senmedeltid, men även med exempel från 1900- och 2000-talet.

Cecilia Wejryd är professor i kyrkohistoria. Hennes forskningsinriktning är protestantisk, företrädesvis svensk, genusmedveten 1800- och 1900-talskyrkohistoria med fokus på icke prästvigdas sätt att gestalta sin tro och på folkliga väckelsegrupper. Wejryd bedriver forskning inom HERA-projektet ProNoLa och arbetar med artiklar om väckelse ur teoretiska perspektiv och om dogmatiska frågor. Nyligen har hon avslutat VR-projektet ”Vi behöver ingen lag”.

Doktorander

Andreas Wejderstam behandlar de möten som kallades ”till personlig och kyrklig förnyelse” och ägde rum på olika platser i södra Sverige 1943–1985. Dessa initierades för att sammanföra ämbetsbärare och lekfolk av olika kyrkliga fromhetsriktningar. Projektet syftar till en fördjupad förståelse av en hittills ofta förbisedd sektor i svensk kyrkohistoria. Han disputerade i januari 2020 på avhandlingen Personlig och kyrklig förnyelse: Svenska kyrkan och Vadstenamötena 1943–1985.

Andreas Mazetti Petersson studerar hur spänningen mellan tolkning av kyrkohistoria, sanning och tvivel manifesteras i argumentationen till försvar för det påvliga interdiktet mot Republiken Venedig år 1606. I centrum för undersökningen står skrifter författade av jesuiten Antonio Possevino (1533–1611).

Carl Sjösvärd Birger behandlar förändringssträvanden inom Svenska kyrkan under 1910–1930-tal. Han studerar grupper som betraktades som högkyrkliga och undersöker inspirationskällor, självförståelse och argument för att förstå dessa relaterade till samtida kyrkolandskap och samhälle.

Erika Boije studerar romansviten Fältskärns berättelser (1853–1867) som tillhör den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius mest kända och spridda skönlitterära verk. Syftet är att undersöka hur Topelius gestaltar kristna praktiker i sin framställning av stormaktstiden och frihetstiden, bland annat med hjälp av perspektiven historiebruk och intersektionalitet.

Gustaf Forsell undersöker den kristna nationalsocialismen i Sverige 1929-1950. Han lägger huvudsakligt fokus på potentiella kopplingar mellan nationalsocialism, göticism och liberalteologi samt på svenska kristna nationalsocialisters kontaktnät med teologer i Nazityskland.

Ida Olenius undersöker vilken roll Svenska kyrkan spelade i mobiliseringen under andra världskriget. Hon utreder vilken typ av verksamhet som utfördes, och hur detta organiserades. Dessutom undersöker hon vad aktörer från olika håll ville åstadkomma, och vilka effekterna blev.

Therese Tamm Selanders avhandlingsprojekt behandlar Mathilda Foy (1813-1869), som var författare till barnskrifter, och bland annat ägnade sig åt inre missionsarbete i Stockholm med söndagsskolor inom den nyevangeliska väckelsen.

Philip Widell undersöker fältpräster från Church of England som var verksamma inom brittiska flygvapnet‒Royal Air Force Chaplains’ Branch‒under 1930- och 1940-talet med fokus på andra världskriget. Hans huvudintresse är att undersöka dess prästers självförståelse, konfessionella identitet och uppfattningar om hjältemod.