Forskningsprogram

Uppbrottet ur enhetskyrkan

Forskningen kring uppbrottet ur enhetskyrkan omfattar två huvuddelar. Den ena rör de väckelser, frikyrkor och migrantkyrkor, som växte fram under de senaste två hundra åren. Den andra är forskning om den svenska statskyrkoorganisationens förhållande till samhället och statsmakten. Båda inriktningarna studerar avståndstagande ifrån, interaktionen med och beroende av det framväxande moderna samhället.
Från reformationen och till 1700-talets slut var endast en kristendomstyp officiellt accepterad i Sverige: lutherdomen i Svenska kyrkans form. Därefter kom nya idéer om tolerans att få fäste. På sikt ledde det till förändrad lagstiftning och att banden mellan kyrka och stat började lösas upp. Uppbrottet ur enhetskyrkan innebar en mentalitetsförändring för individer och grupper. Resultatet blev en uppdelning av samhällslivet i en andlig och en världslig sfär. Den framväxande moderniteten omfattade såväl individualisering, urbanisering, industrialisering, diversifiering, sekularisering och internationalisering som tyska och anglosaxiska uttryck för kristen tro. Associationer, kristna grupper och rörelser bildades, frikyrkosamfund växte fram och migrantkyrkor etablerades.
Huvudansvarig: Professor Cecilia Wejryd.

Lekfolk som aktörer och förebilder

Sedan länge har en inriktning inom ämnet kyrkohistoria, såväl i Sverige som på andra håll, varit att försöka studera folkligt fromhetsliv. Men det har också varit av betydelse att studera vad som kan kallas ”inte så vanligt lekfolk”, vilka trots att de inte hade en formell ställning i kyrkorna, ändå hade betydande inflytande som religiösa aktörer och/eller förebilder. Religiösa grupper tillerkände dem karismatisk auktoritet, vilket ofta utmanade den formella kyrkliga makten.

Vi vill fortsätta och fördjupa dessa perspektiv, men också bredda den kronologiska, geografiska och konfessionella spännvidden. Detta forskningsområde behandlar tidigmodern och modern kyrkohistoria, från 1500-tal till nutid. Fokus ligger på Norden, men också andra delar av Västeuropa samt Nordamerika inkluderas. Den konfessionella spännvidden innebär att såväl olika evangeliska samfund och rörelser, som olika katolska sammanhang blir föremål för studier.
Huvudansvarig: Professor Magnus Lundberg