Empirisk-praktiska studier av religion och teologi

Empirisk-praktiska studier av religion och teologi är ett nytt forskningsämne vid teologiska fakulteten, bildat av de tidigare forskningsämnena religionssociologi, religionspsykologi och kyrkovetenskap, samt inriktningarna empirisk livsåskådningsforskning och religionsdidaktik. Gemensamt för forskningsämnet är användningen av samhällsvetenskapliga empiriska metoder för studiet av religiösa praktiker. Empirisk-praktiska studier av religion och teologi synliggör och problematiserar relationen mellan trosföreställningar, erfarenheter, lärande, praktiker och religiösa organisationer i det samtida samhället. 

I ämnet Empirisk-praktiska studier av religion och teologi kan forskarutbildning sökas med två olika inriktningar, religionssociologi respektive praktisk teologi. Inom båda inriktningarna kan doktorander välja en religionsdidaktisk profil. 

• Ämnesinriktningen religionssociologi studerar interaktionen mellan religiositet, livsåskådningar och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå. I fokus står dynamiken mellan fortgående sekularisering och ökad religiös mångfald samt religioners synlighet i medier, civilsamhället, politisk debatt och skola, liksom hur faktorer såsom klass, kön, ålder, etnicitet och sexualitet formar religiösa identiteter. Inriktningen inkluderar religionspsykologisk forskning om meningsskapande, andlighet, hälsa, och migration.

• Ämnesinriktningen praktisk teologi fokuserar på teologisk tolkning av levda praktiker i framför allt kristna kyrkor. Så till vida står ämnesinriktningen i kontinuitet med det tidigare ämnet kyrkovetenskap. Inriktningen tar också fasta på fakultetens tradition av studier av livsåskådningar i bredare mening, och intresserar sig då särskilt för former för tro och existentiell bearbetning som uppstår utanför traditionella samfundsbildningar.

Den religionsdidaktiska profilen, som kan läsas inom de två inriktningarna, innebär ett fokus på lärande och undervisning i och om religion och livsåskådning i skola, högskola eller religiösa organisationer. Centrala frågor här är lärande, praxisnärhet och religions- och livsåskådningslitteracitet.