Apostolic Succession in the Porvoo Common Statement: Unity through a deeper sense of apostolicity

  • Datum: 2017-09-22 kl 10:15
  • Plats: Ihre-salen, Engelska parken, Uppsala
  • Föreläsare: Eckerdal, Erik
  • Webbsida
  • Arrangör: Kyrkovetenskap
  • Kontaktperson: Eckerdal, Erik
  • Disputation

This thesis investigates how and why the PCS has been interpreted differently in various contexts, and discerns the arguments used for or against the ecclesiology presented in the PCS.

A number of ecumenical dialogues have identified apostolic succession as one of the most crucial issues on which the churches need to find a joint understanding in order to achieve the unity of the Church.

When the Porvoo Common Statement (PCS) was published in 1993, it was regarded by some as an ecumenical breakthrough, because it claimed to have established visible and corporate unity between the Lutheran and Anglican churches of the Nordic-Baltic-British-Irish region through a joint understanding of ecclesiology and apostolic succession. The consensus has been achieved, according to the PCS, through a ‘deeper understanding’ that embraces the churches’ earlier diverse interpretations. In the international debate about the PCS, the claim of a ‘deeper understanding’ as a solution to earlier contradictory interpretations has been both praised and criticised, and has been seen as both possible and impossible.

This thesis investigates how and why the PCS has been interpreted differently in various contexts, and discerns the arguments used for or against the ecclesiology presented in the PCS. Those arguments are then analysed historically and theologically in order to develop further the comprehension of the ‘deeper understanding’ presented in the PCS and, if possible, to develop the ecclesiology and the notion of apostolic succession described in the PCS.

Finally, this study investigates how the PCS has been implemented in the churches that have signed the Porvoo Declaration and in the Porvoo Communion as a whole.

Forskningsnytt

Professor Mohammad Fazlhashemi prisas för sitt humanistiska engagemang
Årets Humtankpris går till Mohammad Fazlhashemi för att han "personifierar den humanistiska kunskapens betydelse för samhällsklimatet".  Humtankpriset delas ut till en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.


Forskare får miljonanslag

Det gäller professor Mattias Gardell, som beviljades medel för ett tvåårigt projekt med titeln ”Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner”. Det gäller också TD Per-Erik Nilsson som fick bidrag för ett fyraårigt projekt med titeln ”Radikalisering och våldsbejakande extremism: En analys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal”.


Forskningsprojekt analyserar protestantismens avtryck i nordisk rätt

Tack vare ett anslag om 8,2 miljoner kronor är det nu möjligt för teologer och jurister i Norden att genomföra jämförande studier av de källor som har betydelse för kyrko- och rättshistoria.

Det nystartade projektet "protestant Legacies in Nordic Law: Uses of the Past in the Construction of the Secularity of Law" (ProNoLa) ska undersöka sambandet mellan den Lutherska traditionen och den sekulära rätten i Norden under de senaste 500 åren.


Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning

Teologiska institutionen har tilldelats 1.022.304 USD av John Templeton Foundation för projektet ”Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning” / ” Science and Faith – A Platform for Dialogue and Education in Sweden.