Teologiska institutionen

Nya testamentets exegetik

Publikationer

Nya testamentets exegetik studerar den tidiga kristna litteraturen och samtida judiska texter ur en mångfald av perspektiv. Nya testamentets texter har haft ett enormt religiöst och kulturellt genomslag, såväl i Sverige som i världen i stort. De spelar en central roll i all kristen religionsutövning och har därigenom kommit att påverka föreställningar, värderingar, sociala normer, språk, litteratur, konst osv. överallt där kristendomen är eller har varit av betydelse. Idag är kristendomen världens största religion och finns representerad på de flesta håll i världen. I Sverige har den funnits i gott och väl 1000 år.

Vårt viktigaste material är Nya testamentet, som genom sin avgörande betydelse för kristendomen har påverkat det västerländska samhällets utveckling under två tusen år. Forskningsämnet Nya testamentets exegetik har till uppgift att studera dessa betydelsefulla texter från olika synpunkter. Studiet omfattar bland annat texternas bakgrund, form, betydelse, reception och verkan. I uppgiften ingår också hermeneutisk reflektion över vad det innebär att tolka nytestamentlig text.

Eftersom de första kristna var judar, undersöker vi också judisk litteratur från vår tideräknings början. Många nytestamentliga exegeter är engagerade i studiet av Dödahavsrullarna och Qumransamfundet eller annan ungefär samtida judisk litteratur.

Eftersom studiet av den tidigaste kyrkans historia i så hög grad sammanhänger med studiet av de nytestamentliga texterna, har även detta historiska forskningsfält kommit att hamna inom forskningsämnet Nya testamentets exegetik. I ämnet ryms ett antal hundra år av kristen litteratur efter Nya testamentet, vars författare tolkar Bibeln, försvarar sin tro, beskriver förföljelse och martyrskap, reglerar församlingslivet, debatterar teologi och skriver sin gemenskaps historia. Vi studerar också extrakanoniska evangelier, apostlaberättelser, brev och uppenbarelser, som ger ytterligare tolkningar av den tidiga kristendomen.

Dessa texter studerar vi språkligt med hänsyn till annan antik grekisk, hebreisk, syrisk, latinsk och koptisk litteratur. Texterna studeras även historiskt för att bedöma texternas historiska trovärdighet, narrativt och retoriskt för att upptäcka hur antika författare arbetade, receptionshistoriskt för att se hur texterna tolkades i senare gemenskaper, ideologikritiskt för att avtäcka vilka ideologier texterna stödjer och problematiserar, och på många andra sätt. Nya testamentets exegetik är således även i metodiskt hänseende ett mångfasetterat forskningsämne. Traditionella filologiska och historievetenskapliga metoder och infallsvinklar, såsom textkritik, källkritik, formhistoria, redaktionshistoria, arkeologi och tidshistoria, har idag kompletterats med en rad nya. Som exempel kan nämnas textlingvistik, diskursanalys, narrativ kritik, psykologiska och sociologiska modeller, verkningshistoria, receptionskritik, ideologikritik av olika slag, såsom feministisk kritik och postkolonial kritik, samt dekonstruktion. Att valet av perspektiv alltid påverkar resultatet är en viktig insikt inom Nya testamentets exegetik.

Forskningsämnet Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet har präglats av en strävan efter syntes mellan gamla och nya metodiska infallsvinklar. Ifråga om ämnesval har forskningen rört sig över relativt vida fält och bland annat berört språkliga förhållanden i de nytestamentliga skrifterna, frågor kring den historiske Jesus, Dödahavsrullarna och Qumransamfundet, Bibelns roll i religionsdialogen samt tolkningshistoria ur ideologikritiska perspektiv. I Uppsala har forskningsämnet Nya testamentets exegetik sedan länge ett utvecklat samarbete med forskningsämnet Gamla testamentets exegetik. Dessutom har det nära kontakt med patristikseminariet vid Newmaninstitutet i Uppsala.

Anställda och övriga verksamma

Länkarna nedan leder till universitetets personalkatalog