Systematisk teologi med livsåskådningsforskning

Innehåll:

Tradition, identitet och relevans

I vår tids postkristna samhälle förefaller frågan om den egna konfessionella identiteten ha blivit en omdebatterad fråga i flera kristna trossamfund. I den romersk-katolska kyrkan har till exempel debatten om vilken betydelse Andra Vatikankonciliet skall ha för den fortsatta utvecklingen kommit att bli en viktig fråga.
Diskussionen om relationen mellan tradition och förnyelse är naturligtvis inte begränsad till den romersk-katolska kyrkotraditionen. I Svenska kyrkans sammanhang har övergången från statskyrka till en friare ställning i förhållande till staten bidragit till en kritisk brottning med det folkkyrkliga teologiska arvet och utmaningarna från en postkristen samhällsutveckling har genererat ett tydligt intresse för och behov av att bearbeta frågan om förhållandet mellan traditionell identitet och nutida relevans. Jämförbara processer pågår i många kristna trossamfund.
Forskningsprogrammet befinner sig i spänningsfältet mellan teologihistoria och vår tids kristna teologiska bearbetning av teologiskt traditionsmaterial. Syftet är att analysera, kritiskt granska och konstruktivt bidra till den teologiska debatten om förhållandet mellan traditionens identitet och relevans idag. Programmet är därför inriktat på dogmhistorisk forskning ur ett nutidsperspektiv. Inriktningen är orienterad mot vår tid med konstruktiv ambition, men bygger på det principiella ställningstagandet att kritisk analys av vår tids kristna teologiska brottning med olika historiska traditioner måste bygga på en idéhistorisk undersökning av traditionsmaterialet.
Kontaktperson: docent Thomas Ekstrand

Livsåskådningar i det postsekulära

Sekularisering i betydelsen ”religionens politiska, kulturella, sociala och individuella marginalisering” har i vissa avseenden avlösts av ett skeende där religiösa fenomen får en ny signifikans och offentlig synlighet.
Fem intressanta karaktäristika för ett samhälle som på detta sätt blivit postsekulärt kan sägas vara: a) ökad mångfald av livsåskådningar, b) olika nyandliga uttryck, c) traditionella religioners ökade synlighet, d) de ökande valmöjligheterna på livsåskådningsområdet och e) föreställningen om ”fragilisering”, dvs. att människor i högre grad byter trosuppfattningar och att livsåskådningar därmed omfattas mer tentativt eller med större osäkerhet.
För Systematisk teologi med livsåskådningsforskning medför detta ett behov av teorier och metoder som kan hantera en större nyansrikedom och ersätta en tidigare dominerande tanke om att tros- och livsåskådningar består av stabila idéer och hanterliga tankekomplex som individen själv fritt väljer eller förkastar. Med utgångspunkt i en existentiell förståelse kan livsåskådningsbegrepp konstrueras på ett sätt som utmanar den traditionella uppdelningen mellan religiöst och sekulärt och läggas till grund för många olika typer av studier, såväl empiriska som filosofiska.
Inom programmet utförs teoretiskt och metodologiskt arbete i anknytning till postmodern och postsekulär teoribildning. Särskild uppmärksamhet ägnas människors existentiella frågor, villkor, behov och föreställningar mot bakgrund av de sociala och kulturella sammanhang där dessa kommer till uttryck.
Kontaktperson: docent Katarina Westerlund

Livsfrågor och konstnärliga uttryck

Konstnärliga uttryck har en särskild förmåga att aktualisera och bearbeta teoretiska problem och existentiella frågor, vilket troligen har att göra med de förbindelselänkar som finns mellan konstuttyck och liv, fiktion och verklighet, konst och vardag, hängivelse och förnuft. De kan ses som en negation av tingens och känsloförnimmelsernas värld, samtidigt som de erbjuder ingångar till levande och känslorika världar. Konstuttryck, som poesi, musik och film kan utgöra kritiska röster och utmana invanda tankemönster. Konst känns ofta sann mot livet. Kanske för att konstnärliga uttryck liknar oss själva – föga systematiska och definierbara? Eller som Jacques Derrida uttrycker det genom sin term ”hauntology”, som beskriver människans odefinierbara ontologi: människolivet är hemsökt, alltid del av det som gått före, den Andre, framtiden, döden.
Detta forskningsprogram intresserar sig för estetiska frågeställningar i relation till teologins problemområden. Det sker dels genom teoretiskt arbete kring perspektiv och metoder, dels genom tolkande arbete, huvudsakligen i relation till litteratur, bildkonst och film. Dialog förs med experimentella tänkare såsom Friedrich Nietzsche, Walter Benjamin, Simone de Beauvoir och Hélène Cixous, med syfte att konstruktivt bidra till teologiska debatter.
Kontaktperson: universitetslektor Maria Essunger

Teologi och kontinental filosofi

Kontinental filosofi präglas av frågor om tolkning, förståelse, existens, engagemang och kroppslighet – inte sällan ledsagas den av samhälls- och förnuftskritik. Begreppet kontinental filosofi uttrycker sålunda en icke-polemisk avgränsning gentemot analytisk filosofi (inklusive analytisk religionsfilosofi).
Den moderna kristna teologin är i hög grad präglad av tysk och fransk teologi från 18 och 1900-talen. På senare år har religion i bred mening även aktualiserats inom den kontinentala filosofin; filosofer ställer allt oftare frågor som tangerar teologin. Båda dessa omständigheter motiverar en systematisk-teologisk förankring i kontinental filosofi, vilket sker genom specifika studier av relevanta begrepp, tänkare och tanketraditioner, som Theodor W Adorno, Gilles Deleuze, Michel Foucault, Martin Heidegger, Michel Henry, Sören Kierkegaard, Max Weber, och Slavoj Zizek.
En viktig fråga för detta forskningsprogram rör olika uttryck för dialektik mellan sekulariseringens krafter och de religiösa kulturer som har präglat det sekulariserade samhället. Kontinentala filosofiska inriktningar som hermeneutik, fenomenologi, poststrukturalism och kritisk teori erbjuder den teologiska reflektionen redskap för tolkningen av relationer mellan religiösa och teologiska traditioner, etablerade världsbilder och sociala skeenden. Ett område som särskilt utforskas är eventuella substantiella relationer mellan kulturbärande teologiska traditioner och sådana sekulära livsåskådningar som explicit eller implicit omfattar ett förnekande av det gudomliga (dvs. olika former av ateism).
Kontaktperson: professor Mattias Martinson

Bibliotek

Forskningsnytt

Professor Mohammad Fazlhashemi prisas för sitt humanistiska engagemang
Årets Humtankpris går till Mohammad Fazlhashemi för att han "personifierar den humanistiska kunskapens betydelse för samhällsklimatet".  Humtankpriset delas ut till en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.


Forskare får miljonanslag

Det gäller professor Mattias Gardell, som beviljades medel för ett tvåårigt projekt med titeln ”Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner”. Det gäller också TD Per-Erik Nilsson som fick bidrag för ett fyraårigt projekt med titeln ”Radikalisering och våldsbejakande extremism: En analys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal”.


Forskningsprojekt analyserar protestantismens avtryck i nordisk rätt

Tack vare ett anslag om 8,2 miljoner kronor är det nu möjligt för teologer och jurister i Norden att genomföra jämförande studier av de källor som har betydelse för kyrko- och rättshistoria.

Det nystartade projektet "protestant Legacies in Nordic Law: Uses of the Past in the Construction of the Secularity of Law" (ProNoLa) ska undersöka sambandet mellan den Lutherska traditionen och den sekulära rätten i Norden under de senaste 500 åren.


Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning

Teologiska institutionen har tilldelats 1.022.304 USD av John Templeton Foundation för projektet ”Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning” / ” Science and Faith – A Platform for Dialogue and Education in Sweden.