Forskningsprogram religionssociologi 2013-2016

Innehåll:

Religionssociologi som forskningsämne innebär att studera religion som ett socialt fenomen. I fokus för forskning vid Uppsala universitet står interaktionen mellan religion och sociala processer på individ-, grupp- och samhällelig nivå. Vi vill förstå religion i det samtida samhället utifrån erfarenheter och praktiker hos olika kategorier av människor snarare än lärosystem och urkunder.

Historiskt sett har förhållandet mellan modernisering och sekularisering varit en huvudfråga inom religionssociologin. Pågående samhällsförändringar som globalisering, medialisering samt ökad religiös och kulturell mångfald kräver en mer komplex förståelse av religiös förändring. Detta innebär att religionssociologisk forskning behöver vidgas från kristna kyrkor och samfund till att inkludera religioner såsom islam och judendom, samt nya arenor för religion som välfärd, medier, skola och politik. Centrala frågor är hur betydelsen av dessa förändringsprocesser varierar utifrån sociala faktorer såsom klass, kön, ålder, etnicitet och sexualitet. Dynamiken mellan diskursiva och sociala strukturer är ett viktigt analytiskt ramverk.

Religionssociologi har en tydlig empiriskt inriktning och använder kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga metoder för insamling och analys av data såsom enkät, intervju, och olika typer av textanalys.

Religionssociologi vid teologiska fakulteten i Uppsala har en stark tradition av forskning inom externfinansierade projekt, som ofta har formen av internationella samarbeten (jmf KOF11). Professorer, lektorer och doktorander deltar aktivt i nordiska och internationella samarbetsprojekt, organisationer och konferenser, samt i samhälls- och kulturdebatt. Detta innebär att forskningen i Uppsala är väl i linje med den internationella forskningsfronten inom religionssociologi. Under perioden 2013-2018 bedrivs en stor del av forskningen inom ramen för det mångvetenskapliga Linnéstödsprogrammet ”The Impact of religion: Challenges for Society, Law and Democracy” (http://www.crs.uu.se/Forskning/impactofreligion) och i nära anknytning till Centrum för forskning om religion och samhälle (www.crs.uu.se).

Under 2013-2016 inriktas forskningen på tre forskningsprogram som presenteras nedan. En längre presentation av forskarämnets historia och nuvarande forskning finns här.

Medier som arena för religiös och kulturell förändring

Ansvarig forskare: Mia Lövheim, professor

Förhållandet mellan modernisering och sekularisering varit en huvudfråga inom religionssociologisk forskning. Pågående samhällsförändringar samt ökad religiös och kulturell mångfald kräver en mer komplex förståelse av religiös förändring. Detta programs syfte är att analysera mediers roll i formandet av värderingar samt sociala och individuella identiteter. Fokus ligger på dynamiken mellan medier och religiösa symboler, grupper och individer.  Såväl religion som innehåll i medietexter som olika gruppers användning av dessa studeras. Programmets forskningsfrågor är: Hur representeras religion - genom vilka ämnen, aktörer och argument? Hur konstrueras relationen mellan religion, kultur och identitet? Hur påverkar olika medieformer och genrer denna process? Hur formar medierad religion individers menings- och identitetsskapande? Metoder som används är kvantitativ innehållsanalys, diskursanalyser av medietexter samt intervjuer med medieproducenter och -konsumenter.

Programmet har under perioden genomförts i projektet ”Religionens återkomst?! En studie av religion och modernitet med svensk dagspress som typfall” som analyserar ledartexter 1975-2010 (Alf Linderman och Mia Lövheim), som slutfördes 2015. Inom det skandinaviska samarbetsprojektet ”Engaging with Conflicts in Mediatized Religious Environments” (CoMReL) genomförs studier av hur public service-medier (SR, SVT) tematiserar konflikter omkring islam i det svenska samhället (Lövheim). Tre doktorandprojekt bedrivs inom programmet. Det första studerar förhandlingar om kön och religion bland transsexuella ortodoxa judar (Oriol Poveda). Det andra studerar hur kvinnor med en icke-religiös eller ateistisk livsåskådning uttrycker sin identitet genom YouTube (Evelina Lundmark). Ett projekt om religion, kön och hälsa i tre svenska kvinnotidningar avslutades 2016 (Anneli Winell). Samtliga projekt bedrivs inom Linnéstödsprogrammet ”The Impact of religion: Challenges for Society, Law and Democracy”.

Religion och värderingar i ungas vardagsliv

Ansvarig forskare: Anders Sjöborg, lektor i religionssociologi

Detta program syftar till att undersöka religiös och social förändring ur ett ungdomsforsknings-perspektiv. Genom att uppmärksamma betydelsen av religion i ungas vardagsliv studeras frågor om socialisation, deltagande och meningsskapande både i förhållande till institutioner som familj, religiös grupp och skola, och nätverksrelationer, globalisering och interaktiva medier.

Den primära forskningsfrågan rör under vilka förutsättningar religion kan fungera som en resurs eller begränsning för ungas hälsa, literacy och delaktighet. Detta studeras i förhållande till skilda arenor för ungas liv: hemmet, skolan, civilsamhället respektive massmedier. Metoder som används är kvantitativa enkätundersökningar, intervjuer, dokumentstudier och fältobservationer.

Forskning inom programmet bedrivs inom projektet ”Religion and Human Rights”. Projektet studerar förhållandet mellan attityder till religion och mänskliga rättigheter bland ungdomar med olika religiös tillhörighet i över 25 länder (Sjöborg). Projektet ”Religionsundervisning i det senmoderna Sverige: Lärarprofessionalitet på gränsen mellan offentligt och privat” (TRILS) belyser hur religionens förändrade roll i samhället påverkar religionsundervisning och hur lärare hanterar spänningar i religionsämnet. Projektet avser även att utveckla metoder för religionslärare att nå och motivera sina elever (Sjöborg). Ett doktorandprojekt inom TRILS studerar lärares användning av mediematerial i religionsundervisning (Maximilian Broberg). Ytterligare ett doktorandprojekt studerar ungdomars förståelse av religion i förhållande till hur religion beskrivs och förmedlas i mediesamhället samt hur religionskunskapsämnet kan inkludera ungdomars egna erfarenheter (Anna Wrammert). En enkätundersökning om religionens plats och betydelse i ungas vardagsliv (Maria Klingenberg) genomfördes 2014 och resultaten analyseras inom ett forskningsnätverk kring ungdomar och religion som samlar forskare från förutom religionssociologi, även religionspsykologi, didaktik, etnologi och statsvetenskap. Samtliga projekt ingår i Impact of Religion-programmet.

Religiösa aktörer i civilsamhället

Ansvarig forskare: Martha Middlemiss Lé Mon, forskare och Per Pettersson, gästprofessor

Ökad religiös och kulturell mångfald innebär att religionssociologisk forskning behöver vidgas från kristna kyrkor och samfund till att inkludera religioner såsom islam och judendom, samt nya arenor för religion. Det övergripande syftet med detta program är att studera hur religiösa organisationer interagerar med och påverkar samhället i en tid då dessa utvecklas vid sidan av staten och allt oftare betraktas som en del av civilsamhället. På makro-nivå studeras religiösa organisationer som förvaltare av traditioner och övergripande värderingar som är grundläggande för demokratiska samhällsstrukturer, till exempel rörande solidaritet, omsorg och gemensamt ansvar. På meso-nivå studeras relationer och samspel mellan religiösa aktörer och staten, andra organisationer och individer. På mikro-nivå betraktas religiösa organisationer ur individens perspektiv med fokus på till exempel förändrade mönster i religiös socialisering, konsumtionsbeteende och utträden respektive inträden ur/i organisationer.

Idag bedrivs forskning inom programmet genom två doktorandprojekt. Det första studerar religiösa aktörers roll som offentliga välfärdsproducenter i Tanzania (Josephine Sundqvist). Det andra studerar de komplexa sätt på vilka relationen mellan islam och feminism(er) artikuleras, manifesteras och tolkas bland kvinnor som på olika vis definierar sig som troende muslimska feminister i Sverige och öresundsregionen (Vanja Mosbach). Inom ramen för Impact-programmet initieras projekt om kontraktsrelationer mellan religiösa organisationer och offentliga myndigheter (Middlemiss Lé Mon och Pettersson) och om religiösa organisationers arbete med marginaliserade ungdomar (Middlemiss Lé Mon och Pettersson).

Icke programanknuten forskning: religion och politik

I tillägg till detta studeras området religion och politik genom två doktorandprojekt. Det första analyserade de nordiska politiska partiernas förhållande till religion och hur detta har utvecklats mellan åren 1988, 1998 och 2008 (Jonas Lindberg, avslutat 2015). Projektet ägde rum inom ramen för det nordiska samarbetsprojektet ”The role of religion in the public sphere” (NOREL). Det andra projektet undersöker mediehändelser omkring politiker med religiös profilering i relation till förändringar av politisk representation i en samtida svensk kontext (Linnea Jensdotter).

Bibliotek

Forskningsnytt

Professor Mohammad Fazlhashemi prisas för sitt humanistiska engagemang
Årets Humtankpris går till Mohammad Fazlhashemi för att han "personifierar den humanistiska kunskapens betydelse för samhällsklimatet".  Humtankpriset delas ut till en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.


Forskare får miljonanslag

Det gäller professor Mattias Gardell, som beviljades medel för ett tvåårigt projekt med titeln ”Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner”. Det gäller också TD Per-Erik Nilsson som fick bidrag för ett fyraårigt projekt med titeln ”Radikalisering och våldsbejakande extremism: En analys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal”.


Forskningsprojekt analyserar protestantismens avtryck i nordisk rätt

Tack vare ett anslag om 8,2 miljoner kronor är det nu möjligt för teologer och jurister i Norden att genomföra jämförande studier av de källor som har betydelse för kyrko- och rättshistoria.

Det nystartade projektet "protestant Legacies in Nordic Law: Uses of the Past in the Construction of the Secularity of Law" (ProNoLa) ska undersöka sambandet mellan den Lutherska traditionen och den sekulära rätten i Norden under de senaste 500 åren.


Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning

Teologiska institutionen har tilldelats 1.022.304 USD av John Templeton Foundation för projektet ”Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning” / ” Science and Faith – A Platform for Dialogue and Education in Sweden.