Religionspsykologi

Innehåll:

Psykisk folkhälsa

Det centrala syftet i detta forskningsområde är att bygga upp ett nytt forskningsområde inom religionspsykologin i svensk och skandinavisk kontext, kopplat till den internationella utvecklingen i detta område. Forskning inom detta område förväntas bidra med nya empiriska studier i ett antal relevanta kliniska områden och som kan påverka behandlingspraxis såväl som utveckla strategier för att främja välbefinnande och motståndskraft (resileince). Denna forskning avser att bidra till utvecklingen av teoretiska modeller som är empiriskt grundade samt till utvecklingen av strategier för att främja psykisk hälsa på samhälleliga/institutionella nivåer.
De centrala frågeställningarna är: På vilket sätt används kulturella - och existentiella källor/information i kliniska sammanhang? Hur kan den slags existentiell information som faktiskt upplevs och beskrivs klassificeras utifrån befintliga existentiella meningsskapande typologier? På vilket sätt verkar existentiell information bidra till skydds- och/eller riskfaktorer för psykisk hälsa? Hur kan forskningsresultaten bidra till förståelsen av det funktionella i det existentiella innehållet i förhållande till motståndskraft och copingstrategier? Vilka rekommendationer kan föreslås för implementeringen av forskningsresultat i förhållande till psykisk folkhälsopolicy och samhällelig/institutionell praxis för att öka främjande av psykisk folkhälsa? Vilka samhälleliga institutioner bör ha ansvar för existentiell psykisk folkhälsa?
Kontaktperson: professor Valerie DeMarinis

Migration och akulturation

Detta forskningsområde omfattar projekt med olika populationer. Ett stort projekt är inriktat på irakiska flyktingar och deras fortsatta bosättning i Sverige. Målen för denna forskning är: att identifiera den roll som religio-kulturella resurser och problem har för psykisk hälsa bland kristna och irakiska flyktingar; att utforska religio-kulturella handlingars funktion inom inkulturation- och ackulturationsprocesser bland irakier; och att bidra till metodutveckling för införande av religio-kulturella mätningar i svensk migrationsforskning. Bland de centrala forskningsfrågorna kan nämnas: Vad karaktäriserar irakiers inkulturation- och ackulturationsprocesser, både idag och genom tidigare faser i livet? Vad karaktäriserar religio-kulturella processer som bidrar till, eller som hindrar mental hälsa?
Ett andra projekt har de syriska flyktingarna i fokus, både de som befinner sig i transitländer som Turkiet och de som nyligen har fått asyl i Sverige på grund av inbördeskriget i Syrien. Här är målen: att identifiera det dagliga användandet av religio-kulturella resurser för syriska migranter och flyktingar; att utforska de psykologiska förhållandena och välmåendet bland syrierna; att utforska uppfattningar kring och förklaringar av mental ohälsa relaterad till religio-kulturella resurser bland syrierna; att identifiera förändringar i nätverken som är kopplade till migration och mental ohälsa. Centrala forskningsfrågor här är: Vad karakteriserar anpassningsresponsen (identifikation av risk och skyddsfaktorer) bland syrier, i termer av religio-kulturella resurser och problem? Finns det några effekter på psykisk hälsa och existentiell funktion, som grundar sig i en brist på en fungerande existentiell världsbildsorientering? Om så, hur beskriver de och anpassar de sig till en sådan situation?
Kontaktperson: universitetslektor Önver Cetrez

Bibliotek

Forskningsnytt

Professor Mohammad Fazlhashemi prisas för sitt humanistiska engagemang
Årets Humtankpris går till Mohammad Fazlhashemi för att han "personifierar den humanistiska kunskapens betydelse för samhällsklimatet".  Humtankpriset delas ut till en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.


Forskare får miljonanslag

Det gäller professor Mattias Gardell, som beviljades medel för ett tvåårigt projekt med titeln ”Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner”. Det gäller också TD Per-Erik Nilsson som fick bidrag för ett fyraårigt projekt med titeln ”Radikalisering och våldsbejakande extremism: En analys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal”.


Forskningsprojekt analyserar protestantismens avtryck i nordisk rätt

Tack vare ett anslag om 8,2 miljoner kronor är det nu möjligt för teologer och jurister i Norden att genomföra jämförande studier av de källor som har betydelse för kyrko- och rättshistoria.

Det nystartade projektet "protestant Legacies in Nordic Law: Uses of the Past in the Construction of the Secularity of Law" (ProNoLa) ska undersöka sambandet mellan den Lutherska traditionen och den sekulära rätten i Norden under de senaste 500 åren.


Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning

Teologiska institutionen har tilldelats 1.022.304 USD av John Templeton Foundation för projektet ”Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning” / ” Science and Faith – A Platform for Dialogue and Education in Sweden.