Religionshistoria

Innehåll:

Religion och rasism utan raser: en systematisk studie av islamofobisk diskurs och praktik

Genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod avser programmet i sex skilda projekt producera tillförlitlig kunskap om antimuslimska hatbrott i tre större och tre mindre svenska städer och robust kunskap om hur islam och muslimer blivit kontextualiserade och debatterade i svenska nyhetsprogram, dagspress och sociala media över tid. Programmet granskar antimuslimska dimensioner i liberal diskurs och genomför en komparativ studie av antisemitism och islamofobi. Genom fältarbete undersöks radikala antimuslimska nätverk, sant den gryende muslimska medborgarrättsrörelsen. Resultaten antas vara viktiga också utanför det akademiska samhället varför de kommer att publiceras i vetenskapliga texter och göras tillgängliga i en digital kunskapsbank. Programmet står i dialog med forskare som granskar antisemitism, antiziganism, afrofobi, homofobi och kritiska vithetsstudier; ett samarbete som kan utvecklas till ett Centrum för rasismforskning. Det empiriska underlag som produceras i programmets kommer att utgöra underlag för teoretiska bidrag till internationell rasismforskning. Hur kan man förstå islamofobi som en rasism? Vilka analytiska verktyg kan utvecklas för att förstå de processer och mekanismer genom vilka rasism reproduceras i liberala demokratiska samhällen som explicit söker bekämpa varje form av rasism? Vad kan ämnet religionshistoria bidra med för att kasta nytt ljus över rasism som diskursiv tradition i dess förbiologiska och postbiologiska uttrycksformer?
Kontaktperson: professor Mattias Gardell

Religion, globalisering och social förändring i Indien

Det övergripande syftet med programmet är att beskriva och analysera två nutida breda och globalt spridda hinduiska strömningar som drivkrafter bakom den snabba sociala förändring som sker i det indiska samhället. Ett andra syfte är att placera dessa strömningar i en global kontext. Den strömning som står i fokus för programmets ena projekt, som leds av filosofie doktor Ferdinando Sardella, är vishnuitisk bhaktifromhet. Det andra projektet leds av professor Eva Hellman och har hindutvarörelsen som forskningsobjekt. Denna rörelse har som mål att bygga ett hinduiskt Indien.Programmets forskningsfrågor behandlar utifrån ett postkolonialt perspektiv frågor om globalisering och religiösa och sociala förändringar. Konkreta teman som berörs i programmets första projekt är mobilitet, religiös förändring, identitet, nya religiösa fenomen, sekularisering, och återkomsten i Indien av nya religiösa rörelser som etablerar sig bland den indiska medelklassen. Den centrala forskningsfrågan inom programmets andra projekt rör relationen mellan den indiska sekulära konstitutionen och de olika hinduiskt inspirerade konstitutioner som formuleras inom hindutvarörelsen.
Kontaktperson: professor Eva Hellman

Språk, kön och makt i Östra Medelhavsvärldens traditioner under Antiken.

Detta program fokuserar samspelet mellan språk, ritual, kön och makt i antika kulturer i det östra Medelhavsområdet. Forskningen kombinerar allmänna filologiska metoder med olika teoretiska och metodologiska tolkningsmodeller. Ikonografiska studier ges också en central plats. Huvudsakliga forskningsfrågor är skapandet av könsidentiteter i grekisk och sumerisk litteratur, formandet av kunskap om Antiken i nutida vetenskapliga diskurser samt rituella aspekter i bruket av antika egyptiska gravtexter och –bilder. Programmet består av fyra särskilda projekt: Verbs, nouns, temporality and typology: categorizing and narrating in history of religion studerar hur historiskt ej belagda stereotyper skapas i mötet med antika kunskapsbegrepp. Garments of Eternity undersöker 300 fragment av mumiesvepningar med inskriptioner från Dödsboken som finns bland samlingarna på Gustavianum i Uppsala, syftande till en textkritisk analys av böneformlerna och en tolkning av deras rituella roll i en begravningskontext. Female threats? undersöker aspekter av plats, kön, sexualitet och makt i en queerteoretisk analys av Homeros Odysséen, medan The World of the Sumerian Mother Goddess: An Interpretation of Her Myths tolkar det antika Mesopotamiens två sumeriska myter där modergudinnan är en av huvudaktörerna.
Kontaktperson: universitetslektor Gabriella Gustafsson

Bibliotek

Forskningsnytt

Professor Mohammad Fazlhashemi prisas för sitt humanistiska engagemang
Årets Humtankpris går till Mohammad Fazlhashemi för att han "personifierar den humanistiska kunskapens betydelse för samhällsklimatet".  Humtankpriset delas ut till en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.


Forskare får miljonanslag

Det gäller professor Mattias Gardell, som beviljades medel för ett tvåårigt projekt med titeln ”Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner”. Det gäller också TD Per-Erik Nilsson som fick bidrag för ett fyraårigt projekt med titeln ”Radikalisering och våldsbejakande extremism: En analys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal”.


Forskningsprojekt analyserar protestantismens avtryck i nordisk rätt

Tack vare ett anslag om 8,2 miljoner kronor är det nu möjligt för teologer och jurister i Norden att genomföra jämförande studier av de källor som har betydelse för kyrko- och rättshistoria.

Det nystartade projektet "protestant Legacies in Nordic Law: Uses of the Past in the Construction of the Secularity of Law" (ProNoLa) ska undersöka sambandet mellan den Lutherska traditionen och den sekulära rätten i Norden under de senaste 500 åren.


Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning

Teologiska institutionen har tilldelats 1.022.304 USD av John Templeton Foundation för projektet ”Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning” / ” Science and Faith – A Platform for Dialogue and Education in Sweden.