Nya Testamentets exegetik

Innehåll:

Den historiske Jesus och den tidiga Jesusrörelsen

Jesus föddes och dog som jude och verkade i det judiska samhället i Palestina, som var en del av det romerska imperiet. Jesusrörelsen växte fram som en judisk rörelse i en judisk kontext för att så småningom få fäste och börja sprida sig även inom andra folk. Denna forsknings¬linje undersöker både den historiske Jesus och den tidiga Jesusrörelsen utifrån en förståelse av det judiska samhällets karaktär under det första århundradet v.t., ett samhälle som var influerat av hellenistiska strömningar och utgjorde en brokig kulturell miljö.
Möjliga inriktningar inom programmet är jämförande studier mellan nytestamentliga texter och Dödahavsrullarna och/eller annan utomkanonisk judisk litteratur. Här kan tonvikten ligga på lagtolkning och praxis, t.ex. i efterlevnad av buden enligt olika tolkningar (t.ex. renhets-regler), eller på generella trosuppfattningar (t.ex. om Gud, änglar och demoner, apokalyptisk eskatologi eller predestination). Ett projekt inom programmet analyserar föreställningar om olika frälsargestalter inom judendomen och dess påverkan på Lukas kristologi. Ett annat undersöker judiska förhållningssätt till romerska kulter för att få en bättre förståelse av Paulus uttalanden om offerkött.
Utifrån studier av olika aspekter i det romersk-judiska samhället kan forskning ske om Jesus som ledare, hans budskap och hans helande verksamhet. Sådana studier bygger på en grundlig kunskap om den historiske-Jesus-forskningen samt gedigna kunskaper om det judiska samhället under andra templets tid. Olika metoder och teorier kan användas för nära textstudier i kombination med bredare studier av judiskt samhällsliv. Ett projekt inom programmet analyserar Jesus förhållningssätt till och efterlevnad av judiska renhetsregler. Ett annat projekt utvärderar den aktuella Jesusforskningens metoder och historiesyn utifrån insikter från nutida sekulär historieforskning. Forskningsinriktningen kan också beröra olika aspekter av Jesusrörelsen som ett socialt fenomen i jämförelse med andra rörelser inom och utom Palestina. Ett projekt jämför identitetsskapande och ritualer inom den tidiga Jesusrörelsen och Qumranrörelsen.
Kontaktperson: docent Cecilia Wassén

Språkliga och litterära studier av de nytestamentliga skrifterna

Studiet av språkliga och litterära aspekter av de nytestamentliga skrifterna är ett centralt forskningsfält inom den nytestamentliga exegetiken. Det är centralt på flera sätt. Dels ligger ämnets huvudfokus på tolkningen av Nya testamentets texter, dels är det i hög grad inom ramen för språket och språkbruket som människors föreställningar formas, kodifieras och utvecklas, under intryck av erfarenheter av olika slag. Studiet av de språkliga och litterära aspekterna av de nystestamentliga skrifterna har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena genom utvecklingen av t.ex. textlingvistik, retorisk analys, narrativ analys, hermeneutisk reflektion och översättningsteori.
Inom forskningsprogrammet ryms flera forskningsprojekt med lite olika inriktningar. Ett projekt är inriktat mot språkliga uttryck för ”att tro” i äldsta kristen tid och vad de kan lära oss om den tidens trosbegrepp. Ett annat projekt undersöker och jämför utsagor om Anden i paulinsk respektive johanneisk tradition. Ett tredje projekt studerar vilken litterär funktion utsagor om dop och död har i Markusevangeliet och hos Paulus. Ett fjärde projekt analyserar Jesus förebildlighet i Lukasevangeliet utifrån genreaspekter och språkliga markörer. Dessutom genomförs inom programmet en nyöversättning av Galaterbrevet och delar av Lukasevangeliet till svenska, ett projekt som genomförs i samarbete med Svenska bibelsällskapet. I anslutning till programmet skrivs också en grammatik i nytestamentlig grekiska.
Kontaktperson: docent Jonas Holmstrand

Mångfald och utvecklingslinjer inom kristen litteratur på 100-talet

Traditionellt har de två akademiska disciplinerna ”Nya testamentets exegetik” och ”Patristik” hållits isär. Det har ofta skett av dogmatiska skäl. Men föreställningen att år 100 v.t. skulle utgöra en gräns mellan den apostoliska tiden och en framväxande katolsk kyrka är anakronistisk, om man ser till dem som levde under det första och andra århundradet v.t.
I detta forskningsprogram studeras relationen mellan de äldsta kristna skrifterna (varav många återfinns i Nya testamentet) och den efterföljande kristna litteraturen. Här ställs frågor om enhet och mångfald, om kontinuitet och utveckling. Eftersom Nya testamentet inte existerade som en auktoritativ kanon under de första århundradena, är det mer historiskt adekvat att undersöka all tidigkristen litteratur som en helhet, vilken vuxit fram ur olika Jesusrörelser och i relation till antik judisk och grekisk-romersk litteratur.
Inom detta forskningsprogram skrivs en ny kommentar till Andra Klemensbrevet. Dessutom förbereds en nyöversättning av skriftsamlingen ”De apostoliska fäderna” till svenska, vilken kommer att genomföras i samarbete med Svenska bibelsällskapet. Ett annat projekt undersöker hur Herakleon respektive Origenes tolkar Johannesevangeliet. Åter ett annat projekt studerar Papiasfragmenten. Inom programmet välkomnas alla projekt med inriktning mot olika aspekter av förkonstantinsk kristendom.
Kontaktperson: professor James A Kelhoffer

Bibliotek

Forskningsnytt

Professor Mohammad Fazlhashemi prisas för sitt humanistiska engagemang
Årets Humtankpris går till Mohammad Fazlhashemi för att han "personifierar den humanistiska kunskapens betydelse för samhällsklimatet".  Humtankpriset delas ut till en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.


Forskare får miljonanslag

Det gäller professor Mattias Gardell, som beviljades medel för ett tvåårigt projekt med titeln ”Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner”. Det gäller också TD Per-Erik Nilsson som fick bidrag för ett fyraårigt projekt med titeln ”Radikalisering och våldsbejakande extremism: En analys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal”.


Forskningsprojekt analyserar protestantismens avtryck i nordisk rätt

Tack vare ett anslag om 8,2 miljoner kronor är det nu möjligt för teologer och jurister i Norden att genomföra jämförande studier av de källor som har betydelse för kyrko- och rättshistoria.

Det nystartade projektet "protestant Legacies in Nordic Law: Uses of the Past in the Construction of the Secularity of Law" (ProNoLa) ska undersöka sambandet mellan den Lutherska traditionen och den sekulära rätten i Norden under de senaste 500 åren.


Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning

Teologiska institutionen har tilldelats 1.022.304 USD av John Templeton Foundation för projektet ”Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning” / ” Science and Faith – A Platform for Dialogue and Education in Sweden.