Kyrkovetenskap

Innehåll:

Implicita ecklesiologier

Programmet anknyter till en rad forskningar med åtföljande teori- och metodutvecklingar inom kyrkovetenskapen. Implicita ecklesiologier utgörs av sådana föreställningar som ligger dolda i en praktik eller i en uttalad uppfattning och som är styrande utan att en teolog eller ett kyrkosamfund är medvetna om det. Genom olika typer av analyser kan man synliggöra och strukturera dessa ecklesiologier. Forskningen kan ske genom studier av texter men också genom studier av hur kyrkor framträder genom olika praktiker. Det kan gälla församlingsverksamheter av olika slag, gudstjänster, juridiska eller finansiella system inom kyrkorna eller politiskt formulerade mål och program. De implicita ecklesiologierna kan också klarläggas i kulturella och samhälleliga sammanhang där föreställningar om kyrka inte formuleras i teologiska kategorier.
Under ett antal år har en omfattande teoriutveckling skett i flera arbeten (t.ex. operativa ecklesiologier, teorier om ecklesialitet, metaecklesiologi, implicit ecklesiologi). Det är nu viktigt att dessa sammanställs, kompletteras på ett fruktbart sätt formuleras i ett antal forskningsprojekt.
Syftet med programmet är att identifiera och analysera implicita ecklesiologiska föreställningar och därigenom bidra till en ökad förståelse av – och ge förklaringar till – de praktiker som växer fram under ett visst historiskt skede.
Kontaktperson: professor Sven-Erik Brodd

Ecklesiologi i kommunikativa processer

Programmet anknyter till en lång tradition av studier av liturgi och diakoni som centrala uttrycksformer inom ecklesiologin och som satt avtryck genom avhandlingar och projekt. Det för programmet utmärkande är dess fokus på liturgi och diakoni som två brännpunkter i en kommunikativ ecklesiologisk gestaltning.
Programmet har en samhällsvetenskaplig dimension i det att liturgi och diakoni som ecklesiologiska fenomen utgör starka kommunikativa processer både inom kyrkor och i relationen mellan kyrka och samhälle. Både liturgi och diakoni präglas av och gör motstånd mot samhälleliga maktordningar, baserade på exempelvis kön, klass och etnicitet. Diakonin kan gestaltas i engagemang i aktuella samhällsfrågor som klimathot, kvinnors utsatthet, flyktingars situation eller andra sociala rättvisefrågor. Samtidigt är den beroende av liturgins rituellt gestaltade former av kommunikation, fokuserade kring förkunnelse och sakrament. De liturgiska uttrycken bär prägel av en lång historisk tradition och sträcker sig samtidigt ut mot dagsaktuella samhällsfrågor.
Syftet med detta forskningsprogram är att med hjälp av modern kommunikationsteori förstå och förklara samspel och konflikt i samtida diakonala och liturgiska gestaltningar inom ecklesiologin.
Kontaktperson: professor Ninna Edgardh

Bibliotek

Forskningsnytt

Professor Mohammad Fazlhashemi prisas för sitt humanistiska engagemang
Årets Humtankpris går till Mohammad Fazlhashemi för att han "personifierar den humanistiska kunskapens betydelse för samhällsklimatet".  Humtankpriset delas ut till en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.


Forskare får miljonanslag

Det gäller professor Mattias Gardell, som beviljades medel för ett tvåårigt projekt med titeln ”Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner”. Det gäller också TD Per-Erik Nilsson som fick bidrag för ett fyraårigt projekt med titeln ”Radikalisering och våldsbejakande extremism: En analys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal”.


Forskningsprojekt analyserar protestantismens avtryck i nordisk rätt

Tack vare ett anslag om 8,2 miljoner kronor är det nu möjligt för teologer och jurister i Norden att genomföra jämförande studier av de källor som har betydelse för kyrko- och rättshistoria.

Det nystartade projektet "protestant Legacies in Nordic Law: Uses of the Past in the Construction of the Secularity of Law" (ProNoLa) ska undersöka sambandet mellan den Lutherska traditionen och den sekulära rätten i Norden under de senaste 500 åren.


Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning

Teologiska institutionen har tilldelats 1.022.304 USD av John Templeton Foundation för projektet ”Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning” / ” Science and Faith – A Platform for Dialogue and Education in Sweden.