Kyrkohistoria

Innehåll:

Uppbrottet ur enhetskyrkan

Forskningen kring uppbrottet ur enhetskyrkan omfattar två huvuddelar. Den ena rör de väckelser, frikyrkor och migrantkyrkor, som växte fram under de senaste två hundra åren. Den andra är forskning om den svenska statskyrkoorganisationens förhållande till samhället och statsmakten. Båda inriktningarna studerar avståndstagande ifrån, interaktionen med och beroende av det framväxande moderna samhället.
Bakgrunden till uppbrottet ur enhetskyrkan är att kyrkan i Sverige i tidigmodern och modern tid var nära sammanflätad med stat och samhälle. Från reformationen och till 1700-talets slut var endast en kristendomstyp officiellt accepterad i landet: lutherdomen i Svenska kyrkans form. Under 1700-talet kom nya idéer om tolerans att få fäste. På sikt ledde det fram till förändrad lagstiftning och att banden mellan kyrka och stat började lösas upp. Uppbrottet ur enhetskyrkan innebar en avgörande mentalitetsförändring för olika individer och grupper. Resultatet blev en uppdelning av samhällslivet i en andlig och en världslig sfär. Den framväxande moderniteten omfattade såväl individualisering, demografiska förändringar, urbanisering, industrialisering, diversifiering, sekularisering och internationalisering som tyska och anglosaxiska uttryck för kristen tro. Associationer, kristna grupper och rörelser bildades, frikyrkosamfund växte fram och migrantkyrkor etablerades. Vid millennieskiftet upphörde Svenska kyrkans särställning. Denna mer än tvåhundraåriga process och effekterna av den brukar kallas uppbrottet ur enhetskyrkan. Materialet för sådana undersökningar finns i såväl officiella och offentliga arkiv som privata samlingar.
Kontaktperson: docent Cecilia Wejryd

Pastoralhistoria

Pastoralhistorisk forskning intresserar sig för de kristna kyrkornas och samfundens förhållanden lokalt och regionalt. Syftet med denna forskning är att klarlägga kyrkors och samfunds funktion och praxis i de sammanhang där de mött enskilda människor. Det pastorala arbetet är i fokus och sätts in i sitt sammanhang och i förhållande till vad som sker på riksplanet och internationellt. Kyrkohistorisk forskning har tidigare i stor utsträckning beskrivit och förklarat skeendet på nationell och regional nivå med kyrkoledare, beslutsförsamlingar och brytpunkter i rättsliga regleringer eller väckelsetraditioner. Pastoralhistorien ger ett annat perspektiv.
De huvudsakliga frågeställningarna kan därvid riktas mot de lokala eller pastorala förhållandena, som blir insatta i ett vidare sammanhang. Utgångspunkten kan också vara övergripande utvecklingslinjer och förändringsskeden för att på så sätt se hur dessa lokalt speglas i kyrkornas liv. Syftet är förklara och förstå kyrkolivets historia genom olika pastoralt inriktade idéer och verksamhetsformer. Studieobjektet är inte bara kyrkornas officiellt reglerade verksamheter, utan kan likaväl vara idérörelser, sammanslutningar och personer som i konflikt och samverkan haft ett pastoralt syfte.
Materialet för sådana undersökningar finns i såväl officiella och offentliga arkiv som i privata samlingar och en pastoralhistoriskt inriktad forskare får inte sälla ägna sig åt tidigare helt obeaktat material.
Kontaktperson: professor Oloph Bexell

Bibliotek

Forskningsnytt

Professor Mohammad Fazlhashemi prisas för sitt humanistiska engagemang
Årets Humtankpris går till Mohammad Fazlhashemi för att han "personifierar den humanistiska kunskapens betydelse för samhällsklimatet".  Humtankpriset delas ut till en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.


Forskare får miljonanslag

Det gäller professor Mattias Gardell, som beviljades medel för ett tvåårigt projekt med titeln ”Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner”. Det gäller också TD Per-Erik Nilsson som fick bidrag för ett fyraårigt projekt med titeln ”Radikalisering och våldsbejakande extremism: En analys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal”.


Forskningsprojekt analyserar protestantismens avtryck i nordisk rätt

Tack vare ett anslag om 8,2 miljoner kronor är det nu möjligt för teologer och jurister i Norden att genomföra jämförande studier av de källor som har betydelse för kyrko- och rättshistoria.

Det nystartade projektet "protestant Legacies in Nordic Law: Uses of the Past in the Construction of the Secularity of Law" (ProNoLa) ska undersöka sambandet mellan den Lutherska traditionen och den sekulära rätten i Norden under de senaste 500 åren.


Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning

Teologiska institutionen har tilldelats 1.022.304 USD av John Templeton Foundation för projektet ”Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning” / ” Science and Faith – A Platform for Dialogue and Education in Sweden.