Gamla testamentets exegetik

Innehåll:

Identitetsskapande i Gamla testamentet / Hebreiska bibeln

Under mer än tvåtusen år har Gamla testamentet / Hebreiska bibeln bidragit till identitetsskapande. Berättelserna har tillhandahållit både förebilder och motbilder. Med tanke på bibeltexternas stora religiösa och kulturella betydelse är det angeläget att analysera hur de konstruerar identiteter och maktrelationer med utgångspunkt i genus, ålder, social klass, etnicitet, osv. Den här typen av frågeställningar har fått en framträdande roll inom samtida internationell exegetik, som en frukt av ett ökat intresse för maktkritiska perspektiv, från feminism till postkolonialism.
Inom forskningsprogrammet ryms många olika infallsvinklar på identitetsskapande. Ett flertal teorier och metoder används, med inriktning på analys av retorik och ideologi. Det kan handla om konstruktioner av genus eller om hur biblisk historieskrivning skapar identiteter som ”israelit” eller ”filisté”. Ett par projekt inom programmet studerar bibeltexternas perspektiv på främlingar eller fiender. Hur och varför konstrueras bilder av ”de andra”, de som inte inkluderades i det utvalda folket? Ett annat projekt, som anknyter till det framväxande fältet ”childhood studies”, undersöker retoriken kring barn i exempelvis vishetstexter och profettexter.
Forskningsprogrammets tvärvetenskapliga karaktär möjliggör samverkan med många andra akademiska ämnen och forum t.ex. Nya testamentets exegetik, antikens kultur och samhällsliv, religionshistoria och det postkoloniala seminariet vid Uppsala universitet.
Kontaktperson: professor Göran Eidevall

Receptionsstudier

Receptionsstudier utgör idag ett av bibelforskningens mest expansiva fält. Ett gemensamt syfte är att förstå den mångfald av meningar som läsare tillskrivit texterna genom historien. Studier i detta fält kan omfatta religiösa bruk av dessa traditioner, framför allt inom judendom, kristendom och islam, men också inom nya andliga rörelser. Receptionsstudier kan också omfatta exegetisk vetenskapshistoria, inklusive hur forskningsrön använts i politiska syften. Till fältet hör att undersöka bibelreception i olika konstformer som skönlitteratur, bildkonst och film, liksom populärkultur i form av reklam, Tv-serier och dataspel. Studierna kan också gälla bibeltexterna som kulturella artefakter i vid mening, exempelvis i relation till lagstiftning och politisk debatt. Utmärkande för fältet är ett teoretiskt intresse för tolkningsakten.
Forskningsprogrammet öppnar för studier inom hela detta fält. Bibeltext i relation till skönlitteratur har varit ett starkt område i ämnet senaste årtiondet. Under perioden framöver är film ett särskilt profilområde, med en planerad studie av Lars von Triers konstnärskap och dess virtuella mytologi. Vi välkomnar studier av judisk reception samt komparativa studier med koranvetenskap, där forum för Judiska studier samt satsningen på islamisk teologi och filosofi utgör särskilda resurser. För studier av kristna bibelbruk är systematisk teologi med livsåskådningsforskning och kyrko- och missionsstudier naturliga samarbetsparter.
Kontaktperson: universitetslektor Mikael Larsson

Bibliotek

Forskningsnytt

Professor Mohammad Fazlhashemi prisas för sitt humanistiska engagemang
Årets Humtankpris går till Mohammad Fazlhashemi för att han "personifierar den humanistiska kunskapens betydelse för samhällsklimatet".  Humtankpriset delas ut till en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.


Forskare får miljonanslag

Det gäller professor Mattias Gardell, som beviljades medel för ett tvåårigt projekt med titeln ”Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner”. Det gäller också TD Per-Erik Nilsson som fick bidrag för ett fyraårigt projekt med titeln ”Radikalisering och våldsbejakande extremism: En analys av två mångtydiga begrepp i svenskt offentligt samtal”.


Forskningsprojekt analyserar protestantismens avtryck i nordisk rätt

Tack vare ett anslag om 8,2 miljoner kronor är det nu möjligt för teologer och jurister i Norden att genomföra jämförande studier av de källor som har betydelse för kyrko- och rättshistoria.

Det nystartade projektet "protestant Legacies in Nordic Law: Uses of the Past in the Construction of the Secularity of Law" (ProNoLa) ska undersöka sambandet mellan den Lutherska traditionen och den sekulära rätten i Norden under de senaste 500 åren.


Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning

Teologiska institutionen har tilldelats 1.022.304 USD av John Templeton Foundation för projektet ”Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning” / ” Science and Faith – A Platform for Dialogue and Education in Sweden.