Forskningsprogram

Innehåll:

Inom religionssociologisk forskning studeras religion ur ett sociologiskt perspektiv. I forskningens fokus står de ömsesidiga relationerna mellan religion och samhälle. Religiösa identiteter och organisationers uppkomst och förändring sätts i samband med förändringar i det omgivande samhället, liksom formandet av sociala identiteter, grupper och institutioner sätts i samband med olika aspekter av religiös kultur och sociala former.

Religionssociologins historia som forskarutbildningsämne vid teologisk fakultet

Religionssociologi som forskarutbildningsämne i Sverige initierades 1975 genom inrättandet av en professur i religionssociologi förlagd vid teologiska fakulteten i Lund, med ansvar även för forskarutbildning i Uppsala. En professur vid teologiska fakulteten i Uppsala inrättades 1988 med Thorleif Pettersson som den första innehavaren. Anders Bäckström upprätthöll denna från 2008 till våren 2011. Från augusti 2011 innehar Mia Lövheim professuren.

På grundutbildningsnivå ingår religionssociologi sedan 2008 med religionspsykologi och religionshistoria i ämnesområdet Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap. På master- och forskarutbildningsnivå är religionssociologi ett självständigt forskningsämne, i nära samarbete med religionspsykologi och religionshistoria. 2013 finns i ämnet en professor (Mia Lövheim), en lektor (Anders Sjöborg), sex doktorander som förväntas disputera under perioden 2013-2016 samt en gästprofessor (Per Pettersson, Karlstads universitet).

Religionssociologisk forskning vid teologiska fakulteten har en stark tradition av externfinansierade projekt och internationella samarbetsprojekt. Detta innebär att forskningen är väl i linje med den senaste utvecklingen inom internationell religionssociologi, vilket också noterats i KoF-utvärderingen 2011. Från senare delen av 2008 har ämnets forskning varit starkt integrerad med det mångvetenskapliga Linnéstödsprogrammet ”The Impact of Religion: Challenges for Society, Law and Democracy” (www.impactofreligion.uu.se) och Centrum för forskning om religion och samhälle (www.crs.uu.se).

Forskningsinriktning

Religionssociologisk forskning har historiskt haft en inriktning mot kristna kyrkor och samfund, bland annat genom det av Berndt Gustafsson grundade religionssociologiska institutet (1962) samt samarbete med forskning om kyrkostatistik inom Svenska kyrkan. I Uppsala har forskningen sedan 2000 utvecklat en bredare inriktning som följd av relationsförändringen mellan staten och Svenska kyrkan samma år samt en ökad religiös och kulturell mångfald i det svenska samhället. 2001 års forskningsprogram beskrev religionssociologi som ett ämne med anknytning till samhällsvetenskapliga teorier och metoder, men också humanistisk och teologisk forskning. Forskningen var inriktad på fyra fält, med en gemensam bakgrund i den förskjutning av auktoritet från det kollektiva till det privata, ökade diversifiering och pluralism, samt omfattande globaliserings- och medialiseringsprocesser som präglar senmoderna samhällen. ”Religion, media, kultur”, med inriktning på såväl innehållsanalyser som receptionsanalys av medietexter; ”Jämförande studier av individuella livsåskådningar och värdestrukturer”, framförallt med utgångspunkt i The European Values Study (EVS) och The World Value Survey (WVS); ”Religion och genus” med särskild inriktning på religion som levd erfarenhet, teori och metodutveckling samt ”Kyrkosociologi med bred religionssociologisk inriktning”. Under perioden 1999-2011 kom forskning om Religion, välfärd och värderingar att under Anders Bäckströms ledning bli ett starkt forskningsområde med anknytning till flera av dessa fält, och som bland annat innefattade två internationella projekt: Welfare and Religion in a European Perspective (WREP) och Welfare and Values in Europe (WaVE) (se nedan).

Ämnets nuvarande forskningsprogram (2013-2016) speglar den förändring som, i linje med den internationella forskningsfronten, skett under de senaste åren. De forskningsinriktningar som tog form i början av 2000-talet har utvecklats till att omfatta nya frågor och teman. Kyrkosociologiska studier av den aktuella svenska religiösa geografin bedrivs inte längre som ett särskilt forskningsfält utan har än mer kommit att integrerats med de andra fälten. Dock finns ett etablerat samarbete för forskning om dessa frågor med analysenheten vid ärkebiskopens och generalsekreterarens kansli, Svenska kyrkan. Studiet av livsåskådningar och värderingsförändringar har kommit att utvecklas med inriktning främst mot ungas religion och värderingar. Studier av genus och levd religion har fått en starkare inriktning på islam och judendom, och bedrivs idag framförallt inom ramen för forskning om medier och religion samt religiösa aktörer i civilsamhället.

I nuläget finns tre huvudsakliga forskningsprogram: Medier som arena för religiös och kulturell förändring, Religion och värderingar i ungas vardagsliv, Religiösa aktörer i civilsamhället. Dessas historia, nuvarande projekt och samarbeten beskrivs mer utförligt nedan. Programmen fungerar kompletterande och är sammanlänkade vad gäller frågeställningar, teorier och metoder.

Forskningsprogram

Medier som arena för religiös och kulturell förändring

Forskning om medier, religion och kultur är ett nytt, internationellt fält som har vuxit fram mellan medie- och kommunikationsvetenskap och empiriskt inriktad religionsvetenskaplig forskning. Utgångspunkten var ett större fokus på kultur som meningsskapande praktik inom båda dessa områden vid mitten av 1990-talet; inom religionsvetenskap intresset för föreställningar och praktiker utanför de religiösa institutionerna, och inom medievetenskap en förskjutning från medietexter och -institutioner till receptionsstudier. Ytterligare en viktig faktor har varit mediernas ökade betydelse som arena för social interaktion samt formandet av opinioner, värderingar och identiteter i samhället. Medierna utgör idag den främsta kontaktytan med religion i vardagen, och religiösa organisationer och grupper använder aktivt olika former av medier för att kommunicera med anhängare och det övriga samhället.

Teologiska institutionen har aktiv bidragit till formandet av forskningsfältet: 1993 anordnades en internationell konferens inom forskningsprojektet religion-media-kultur under ledning av docent Sigbert Axelson, vilket etablerade en internationell konferensserie (CMRC). Teologiska fakulteten har sedan dess varit representerad i ledningsgruppen genom docent Alf Linderman och från 2006 professor Mia Lövheim. 2012 bildades the International Society for Media, Religion and Culture. Forskare från fakulteten var även drivande i bildandet av The Nordic Network of Media and Religion (etablerat 2006-2010 som The Nordic Network for the Mediatization of Religion and Culture genom finansiering från NordForsk).

Inom internationell forskningen är studier av religiösa symboler i medietexter i bred mening inklusive film och musik, religiösa aktörers användning av medier samt religiöst meningsskapande utifrån medieinnehåll i vardagen huvudsakliga teman. Forskningen i Uppsala har främst inriktats på receptionsstudier, det vill säga hur människor använder och tolkar religiöst innehåll i medietexter. Här kan nämnas Alf Lindermans studier av tv-gudstjänster (1996), Mia Lövheims (2004, 2008) och Anders Sjöborgs (2006) studier av ungas identitets- och meningsskapande i mötet med religion på internet, och Tomas Axelsons (2008) studie av meningsskapande utifrån spelfilm. Dessa avhandlingar har bidragit till teoretisk och metodologisk utveckling av forskningsfältet.

Perioden 2013-2016 bedrivs forskningen inom ramen för två externfinansierade projekt och tre doktorandprojekt. Projektet Religionens återkomst?! En studie av religion och modernitet med svensk dagspress som typfall, finansierat av Vetenskapsrådet 2011-2014, analyserar representationer av religion i ledartexter i svensk press 1975-2010 (Alf Linderman och Mia Lövheim), inom det nordiska samarbetsprojektet The role of religion in the public sphere, NOREL görs en analys av religion i svensk dagspress 1988, 1998 samt 2008 (Lövheim). Marta Axners doktorandprojekt Public Religions in Swedish Media: A Study of Religious Actors on Three Newspaper Debate Pages 2001-2011 (disputation oktober 2013) studerar religiösa aktörer på debattsidor i svensk press. Anneli Winells avhandling analyserar diskurser om hälsa och välbefinnande i svenska damtidningar, som aktör, arena och möjlig resurs för kvinnors existentiella meningsskapande. Oriol Poveda studerar förhandlingar om religiös identitet och vilken roll digitala medier spelar för dessa bland ortodoxa judar med HBTQ-identitet.

Religion och värderingar i ungas vardagsliv

Empiriska studier av religion och värderingar med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder har länge spelat en central roll inom religionssociologin både internationellt och i Uppsala. I nationella och jämförande studier på individnivå av religion och värderingar som exempelvis International Social Survey Programme (ISSP), European Social Survey (ESS), World Values Survey (WVS) relateras attityder och värderingar på en rad områden till varandra, respektive till sociala strukturer och bakgrundsfaktorer. Teologiska institutionen var genom professor Thorleif Pettersson engagerad i uppbyggnaden av World Values Survey och inom ramen för forskningsprogrammet Impact of Religion används data från denna fortgående studie av flera forskare. Flera av dessa studier inkluderade ungas värderingar.

Genom sådana empiriska studier kan religionens roll för individers politiska attityder och engagemang, moraluppfattningar och engagemang i civilsamhället undersökas och förklaras sociologiskt med hjälp av bakgrundsvariabler i struktur och kontext. Även om sådana undersökningar historiskt sett bedrivits med kvantitativa metoder, sker en kontinuerlig metodutveckling. Denna metodutveckling innebär bland annat att kvantitativa frågeinstrument utvecklas, att olika kvalitativa ansatser tillämpas, samt att kvalitativa och kvantitativa ansatser kombineras i så kallad mixed-methods-design.

Inom den internationella forskningen förekommer både undersökningar av allmänna befolkningsurval och studier av specifika grupper. Att studera religiös och social förändring ur ett ungdomsforskningsperspektiv är av intresse, eftersom forskaren genom att uppmärksamma betydelsen av religion och värderingar i ungas vardagsliv kan fokusera teoretiskt centrala frågor rörande socialisation, deltagande och meningsskapande både i förhållande till institutioner som familj, religiös grupp och skola, och hur dessa processer förändras i en social situation som kännetecknas av bland annat nätverksrelationer, globalisering och interaktiva medier.

Vid teologiska fakulteten i Uppsala har flera studier uppmärksammat ungdomars attityder till tro och kyrkligt engagemang (Lövheim & Sjöborg 2006, P Pettersson & Riegel 2009). I projektet Human Rights and Religion har ungdomars attityder till mänskliga rättigheter jämförts mellan kristna, muslimska och ickereligiösa ungdomar (Sjöborg 2012). Inom ämnet har också flera projekt bidragit till att utveckla metoder för att studera religionens roll i ungas vardagsliv (Lövheim & Bromander 2012, Sjöborg 2013).

Forskning inom programmet bedrivs under perioden 2013-2016 inom programmet i flera projekt. Ett aktuellt projekt rör en enkätundersökning om Religionens plats och betydelse i ungas vardagsliv (Klingenberg). Denna enkät är knuten till ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk kring ungdomar och religion (http://www.crs.uu.se/Forskning/natverket--unga-och-religion/). I nätverket deltar forskare från förutom religionssociologi, även religionspsykologi, didaktik, etnologi och statsvetenskap. Ett annat projekt är det tidigare nämnda internationella projektet Human Rights and Religion (Sjöborg). Den svenska delen av projektet ingår i Impact-programmet. Projektet studerar förhållandet mellan attityder till religion och mänskliga rättigheter bland ungdomar med olika religiös tillhörighet. Projektet utgör en andra undersökningsomgång i förhållande till ett tidigare projekt i 15 länder och omfattar nu över 25 länder. Ytterligare ett projekt fokuserar ungdomars uppfattningar om religion och skolans religionsundervisning (Sjöborg).

Religiösa aktörer i civilsamhället

Forskning om civilsamhället i stort och religiösa organisationer som en aktör i civilsamhället mer specifikt är ett relativt nytt och växande forskningsområde både i Sverige och internationellt. En viktig faktor har varit den ökade uppmärksamheten kring civilsamhällets aktörer i välfärdssamhällen under omförhandling. Av särskilt intresse för religionssociologi har därför varit kyrkors och andra religiösa organisationers roll i förändringsprocesserna. Detta gäller både vad organisationerna gör, och uppfattningar om religionens roll i civilsamhället: med andra ord frågan om värderingar i samhället.

Forskningen vid Teologiska institutionen har tagit en ledande roll i utformningen av forskningsfältet i samarbete med internationella samarbetspartners. Projektet ”Från statskyrka till fri folkkyrka” blev startskottet för en serie projekt under ledning av Anders Bäckström i samarbete med ett internationellt symposium. Projektet Welfare and Religion in a European Perspective: A comparative study of the role of the churches as agents of welfare within the social economy (WREP) samlade 25 forskare i åtta länder. Mot projektets slut togs ytterligare initiativ från Uppsala till forskning och utveckling av det nätverk som hade bildats. År 2006 startades projektet Welfare and Values in Europe: Transitions related to Religion, Minorities and Gender (WaVE). Projektet var finansierat av Europeiska kommissionens sjätte ramprogram för forskning och koordinerades från teologiska fakulteten. Projektet syftade till att generera nya insikter om religiösa, minoritets- och genusrelaterade värden och social förändring i europeiska samhället, betraktat ur ett välfärdsperspektiv. 35 forskare i 12 länder medverkade i projektet. Idag vidareutvecklas resultat från WAVE- och WREP-projekten inom ramen för IMPACT-programmet och ytterligare nätverksfinansiering söks för fortsättning av det internationella nätverk som har byggts upp.

Inom den internationella forskningen är studier av religiösa aktörer roller lokalt och globalt viktiga områden, liksom individers syn på och relation till religiösa organisationer inom civilsamhället. Till detta kommer studier kring frågor om altruism och frivillighet. Forskningen i Uppsala har hittills främst inriktats på kvalitativa studier och med fokus på välfärd. Här kan nämnas Per Petterssons studier av kvalitet i tjänsterelationer med fokus på kyrkan (2000), Annette Leis-Peters (2004) och Martha Middlemiss LéMons (2009) studier av kyrkor och diakonala organisationer som välfärdsaktörer.

Under perioden 2013-2016 bedrivs forskning inom ramen för två doktorandprojekt och två externfinansierade projekt. Josephine Sundqvists doktorandprojekt studerar religiösa aktörers roll som offentliga välfärds producenter i Europa och det globala syd med utgångspunkt i en fallstudie om kyrkors roll som välfärdsaktörer i den sociala ekonomin i Kigoma-distriktet i Tanzania. Vanja Mosbachs avhandling analyserar attityder till religiösa byggnader i det offentliga rummet med fokus på etablering av arkitektritade moskéer i fyra Stockholmsförorter. Projektet Religious and social literacy in contract relationships between faith-based organizations and public authorities analyserar kontraktsrelationer mellan religiösa organisationer och offentliga myndigheter (Middlemiss Lé Mon och Pettersson). Som en del av ett Nordiskt – Sydafrikanskt samarbetsprojekt Youth at the margins: the contribution of faith-based organisations to social cohesion genomförs studier av religiösa organisationers arbete med marginaliserade ungdomar med fallstudie i Sigtuna/Märsta (Middlemiss Lé Mon och Pettersson).

Övrig icke-programbunden forskning:

Jämförande studier av förändringar i religionens plats i samhället bedrivs idag även inom ramen för det nordiska jämförande projektet NOREL (2009-2013, se http://www.kifo.no/index.cfm?id=266100) (extern länk). Projektet studerar förändringar av religioners närvaro inom statliga institutioner, civilsamhället, medier och politiska partier och parlament mellan åren 1988, 1998, 2008 i de fem nordiska länderna. Inom detta projekt finns Jonas Lindbergs doktorandprojekt som studerar religion i nordiska partiprogram och parlamentsdebatter.
Förändringar i hur religion hanteras och diskuteras inom det politiska och statliga systemet under perioden efter 2000 är ett av de nya områden där forskning kommer att initieras under perioden 2013-2016.

Publikationer inom programmen (i urval)

Bäckström, Anders & Grace Davie with Ninna Edgardh and Per Pettersson eds. (2010) Welfare and Religion in 21st Century Europe: Volume 1: Configuring the Connections. Aldershot: Ashgate
Bäckström, Anders & Grace Davie with Ninna Edgardh and Per Pettersson eds. (2011) Welfare and Religion in 21st Century Europe: Volume 2: Gendered Religious and Social Change. Aldershot: Ashgate
Middlemiss Lé Mon, Martha (2009) The In-between Church: A Study of the Church of England's Role in Society through the Prism of Welfare. Studies in Religion and Society 2, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala. Doctoral Thesis, Uppsala Universitet.
Middlemiss Lé Mon, Martha (2011) Care and Career: a value conflict with a woman’s face, Beliefs and Values: Understanding the Global Implications of Human Nature. 3 (1)
Lövheim, Mia & Anders Sjöborg (2006) Varför kyrkan? Ungas röster i Stockholms stift. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutets skriftserie nr 14.
Lövheim, Mia & Marta Axner (2011) Halal-tv: Negotiating the place of religion in Swedish public discourse, Nordic Journal of Religion and Society, 24 (1): 57–74
Lövheim, Mia (2011) Mediatisation of religion: A critical appraisal, Culture and Religion, 2011, 12: 2, pp. 153 -166
Lövheim, Mia & Jonas Bromander (red.) (2012) Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå. Artos & Norma.
Lövheim, Mia & Knut Lundby (2013) Mediated Religion Across Time And Space. A Case Study Of Norwegian Newspapers. Nordic Journal of Religion and Society (2013), 26 (1): 25–44.
Lövheim, Mia (red.) (2013) Media, Religion and Gender: Key Issues and New Challenges. London & New York: Routledge.
Pettersson, Thorleif. (2008). Unga sjunga med de gamla! En jämförande analys av grundläggande värderingar och uppfattningar om demokrati och politik bland blivande vuxna från 24 länder. Stockholm, Svensk kärnbränslehantering AB
Pettersson, Thorleif. (2006). Religion in contemporary society: eroded by human well-being, supported by cultural diversity. Comparative Sociology, Volume 5, issue 2-3, 231-257.
Sjöborg, Anders (2013). Mapping ‘Religion’ or ‘Something – I don’t know’? Methodological Challenges Exploring Young Peoples’ Relations with ‘Religion’. Social Identities Between the Sacred and the Secular. A. Day, G. Vincett and C. Cotter. Farnham, Ashgate
Sjöborg, Anders (2012). The Impact of Religion on Freedom of Religion and Freedom of Speech Among Young Swedes. Tensions within and between Religions and Human Rights. J. A. Van der Ven and H.-G. Ziebertz. Leiden, Brill.
Sjöborg, Anders (2012). "Religious Education and Intercultural Understanding. Exploring the role of religiosity for upper secondary school students' attitudes towards RE." British Journal of Religious Education. http://dx.doi.org/10.1080/01416200.2012.717015 (extern länk)

Nationella och internationella samarbeten

Religionssociologisk forskning vid teologiska institutionen i Uppsala har en stark koppling till det internationella forskningsfältet. Professorer, lektorer och doktorander deltar aktivt i internationella konferenser såsom Nordic Conference for Sociology of Religion (NCSR), International Society for the Sociology of Religion (SISR/ISSR), British Sociological Association, working group on Sociology of religion (BSA, SocRel), Society for the Scientific study of Religion (SSSR), samt American Academy of Religion (AAR).
Ämnet har ett upparbetat forskningssamarbete och pågående projekt med ett flertal universitet, till exempel Åbo Akademi Universitet och Helsingfors Universitet, Finland; Universitet i Oslo, KIFO Stiftelsen Kirkeforskning och Universitet i Agder i Norge; Köpenhamns universitet och Aarhus universitet I Danmark; University of Kent och Goldsmiths University i Storbritannien; Universität Würtzburg, Tyskland; University of Boulder at Colorado, USA; University of Ottawa, Canada; Stellenbosch University, Sydafrika.
Religionssociologisk forskning bedrivs i Sverige även av enskilda forskare, lektorer och doktorander i till exempel Lund, Göteborg, Stockholm (Södertörns högskola), Falun och Umeå. 2011 bildades Religionssociologiska föreningen i Sverige (http://www.religionssociologi.se/), som i nätverksform samlar forskare som disputerat inom, undervisar i samt och bedriver religionssociologisk forskning i Sverige. Stiftelsen Berndt Gustafssons minnesfond stöder även religions- och kyrkosociologisk forskning, främst genom stipendier till nydisputerade doktorander, konferensresor och publikationsstöd.

Tidigare genomförd forskning

Forskarutbildning

Det högre seminariet i religionssociologi är en aktiv, dynamisk miljö för forskare och lärare involverade i och intresserade av religionssociologi vid teologiska fakulteten, doktorander och masterstudenter. Vårt aktuella terminsprogram hittar du här.
Vi välkomnar i första hand doktorandansökningar med anknytning till de tre forskningsprogrammen, men är också öppna för ansökningar med inriktning mot andra områden inom internationell och nordisk religionssociologi.

Anvisningar för ansökan finns på: http://www.teol.uu.se/Education/PhD-studies/. Som doktorand i religionssociologi vid teologiska fakulteten förväntas du aktivt bidra till vår seminariemiljö. Vi strävar efter en hög kvalitet i utbildning och forskning, i paritet med den internationella forskningsfronten. Som doktorand erbjuds du regelbunden handledning och uppföljning av din huvud- och biträdande handledare. Vi arbetar aktivt för att doktorander skall ges möjlighet till och träning för deltagande i konferenser med presentation av paper samt för att publicera sin forskning internationellt. Gemensamma forskningskurser med övriga nordiska universitet ordnas regelbundet. Ämnets tradition av externfinansierade och internationella samarbetsprojekt ger dig möjligheter att medverka i pågående projekt och nya projektansökningar, i samarbete med Centrum för forskning om religion och samhälle.