Religionsfilosofi

Under alla tider har människor funderat över livet, kärleken, lidandet, Gud, varifrån vi kommer och vad som kommer att hända när vi dör. Under alla tider har människor levt med olika föreställningar om allt detta som vi är beroende av men inte har kontroll över. Religionsfilosofin funderar i sin tur över dessa föreställningar och de sannings- och kunskapsanspråk som är förknippade med olika verklighetsuppfattningar. Det har skett på olika sätt. Ibland har man knutit an till en given tro i syfte att ge en filosofisk grund till den egna trons läror, d.v.s. har man använt sig av filosofin i religiösa syften. Ibland har man fört en kritisk diskussion om religiösa lärors innehåll och giltighet. Diskussionen har då förts av både troende, ateister och agnostiker och har i första hand bestått av olika resonemang för och emot Guds existens.

Religionsfilosofi vid Uppsala universitet

Vid Uppsala universitet idag är religionsfilosofin den filosofiska disciplin som bearbetar filosofiska problem aktualiserade av religioner och sekulära livsåskådningar. Deras anspråk på att ha något att säga om verkligheten ställer religionsfilosofin inför följande uppgifter:

  1. Den har att undersöka hur vi kan förstå vilken typ av frågor de religiösa frågorna är och hur religiösa erfarenheter kan tolkas.
  2. Den har att undersöka olika religioners och andra livsåskådningars föreställningar samt hur de förhåller sig till varandra, till vetenskapliga, moraliska eller estetiska uppfattningar.
  3. Slutligen har den att undersöka om föreställningarna kan bedömas vara giltiga, rimliga och adekvata, och i så fall på vilket sätt.

Ett problemorienterat arbetssätt

Vårt problemorienterade arbetssätt innebär att man utgår från ett filosofiskt problem, preciserar problemet samt kritiskt granskar olika lösningsförslag och förutsättningarna som dessa vilar på. Utgångspunkten kan t.ex. vara svårigheter att föra religionsdialog, den religiösa argumenteringens omstridda plats i det offentliga rummet, religionens tvetydiga förhållande till ett gott liv eller spänningen mellan traditionellt och förnyande språk i gudstjänsten. I den filosofiska problemorienteringen förekommer tre moment:

  • Först rekonstrueras argumenteringen kring skilda lösningsförslag.
  • Därefter lyfts begreppsliga oklarheter fram.
  • Slutligen utvecklas begrepp som bidrar till en förhoppningsvis bättre lösning på det undersökta filosofiska problemet.

Exempel på religionsfilosofiska frågor

Är Gud eller det transcendenta verkligt eller är det bara en illusion? Vad handlar religiöst språk om? Har t.ex. fysiken, neurovetenskapen och biologin någon relevans för förståelsen av det religiösa, och i så fall, på vilket sätt? Har religiös tro någon relevans för naturvetenskap, och i så fall, på vilket sätt? Leder omständigheten att religiös tro alltid föreligger i ett historiskt givet sammanhang till relativism eller är universella anspråk möjliga? På vilket sätt är ett genusperspektiv relevant för sannings- och rationalitetsfrågor i religionerna och sekulära livsåskådningar? I vilken bemärkelse kan en gudstro eller en sekulär verklighetsuppfattning anses vara rationell? Finns det fog för det religiösa påståendet att kunskap, sanning och moral utan religiös tro är omöjliga? Kan man tala om olika uppfattningar om sanning och kunskap i vardagsliv, vetenskap, religion, moral och konst? Hur förhåller sig religion till vetenskap, moral och konst?

Den samhälleliga relevansen

Medan ovanstående frågor är av mera grundläggande karaktär, finns det även andra som direkt relaterar till samhälleliga förhållanden: Hur kan kollisioner mellan olika sannings- och kunskapsanspråk hanteras i ett demokratiskt samhälle? Vad innebär rätten till religionsfrihet och hur kan den vägas mot andra fri- och rättigheter? Hur kan religiösa uppfattningar om kön och sexualitet relateras till rätten till lika behandling oavsett kön eller sexuell läggning? Hur kan en reflexiv jämvikt skapas mellan vetenskap, moral, konst och livsåskådning som alla kan anses oumbärliga för ett gott mänskligt liv?
 

Länkar

Publikationer (DiVA)