Nya testamentets exegetik

Nya testamentets texter har haft ett enormt religiöst och kulturellt genomslag, såväl i Sverige som i världen i stort. De spelar en central roll i all kristen religionsutövning och har därigenom kommit att påverka föreställningar, värderingar, sociala normer, språk, litteratur, konst osv. överallt där kristendomen är eller har varit av betydelse. Idag är kristendomen världens största religion och finns representerad på de flesta håll i världen. I Sverige har den funnits i gott och väl 1000 år.

Forskningsämnet Nya testamentets exegetik har till uppgift att studera dessa betydelsefulla texter från olika synpunkter. Studiet omfattar bland annat texternas bakgrund, form, betydelse, reception och verkan. I uppgiften ingår också hermeneutisk reflektion över vad det innebär att tolka nytestamentlig text. Eftersom studiet av den tidigaste kyrkans historia i så hög grad sammanhänger med studiet av de nytestamentliga texterna, har även detta historiska forskningsfält kommit att hamna inom forskningsämnet Nya testamentets exegetik. Många nytestamentliga exegeter är också engagerade i studiet av Dödahavsrullarna och Qumransamfundet eller annan ungefär samtida judisk och/eller tidigkristen litteratur.

Även i metodiskt hänseende är Nya testamentets exegetik ett mångfasetterat forskningsämne. Traditionella filologiska och historievetenskapliga metoder och infallsvinklar, såsom textkritik, källkritik, formkritik, traditionskritik, redaktionskritik, arkeologi och tidshistoria, har idag kompletterats med en rad nya. Som exempel kan nämnas textlingvistik, diskursanalys, narrativ kritik, psykologiska och sociologiska modeller, verkningshistoria, receptionskritik, ideologikritik av olika slag, såsom feministisk kritik och postkolonial kritik, samt dekonstruktion.

Forskningsämnet Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet har präglats av en strävan efter syntes mellan gamla och nya metodiska infallsvinklar. Ifråga om ämnesval har forskningen rört sig över relativt vida fält och bland annat berört språkliga förhållanden i de nytestamentliga skrifterna, frågor kring den historiske Jesus, Dödahavsrullarna och Qumransamfundet, receptionen av nytestamentlig text i skönlitteratur, Bibelns roll i religionsdialogen samt tolkningshistoria ur ideologikritiska perspektiv. I Uppsala har forskningsämnet Nya testamentets exegetik sedan länge ett utvecklat samarbete med forskningsämnet Gamla testamentets exegetik. Dessutom har det nära kontakt med patristikseminariet vid Newmaninstitutet i Uppsala.