Historik

År 1806 inrättades vid Uppsala universitet en professur i pastoralteologi. Ämnets sakinnehåll hade tidigare behandlats i undervisningen i kyrkohistoria och dogmatik. Den förste innehavaren av professuren var den välkände Samuel Ödmann, som knöts till fakultetens nyinrättade seminarium för prästutbildning. Efter hans död uppdrogs åt teologiska fakulteten i dess helhet att ansvara utbildning av präster – den hade tidigare uteslutande ägnat sig åt forskning. Professorerna i fakulteten skulle vara fyra, en i systematisk teologi, en i exegetisk teologi, en i kyrkohistoria och en i vad som nu kallades praktisk teologi. Ämnesbenämningen hade en parallell vid andra fakulteter genom ämnena praktisk filosofi och praktisk medicin. Professorn i praktisk teologi skulle undervisa i pastoralteologi och ansvara för de blivande prästernas praktiska färdighetsträning. Som vetenskapsdisciplin kombinerade praktisk teologi historisk och teologisk analys.

Ämnet fick från 1800-talets mitt och långt fram mot 1900-talets senare del inriktning mot ett historiskt källmaterial I samband med omstruktureringen av de teologiska fakulteterna 1975 ombenämndes det till kyrko- och samfundsvetenskap och studiet också av samtida förhållanden accentuerades. Nya vetenskaper, t.ex. religionssociologi och religionspedagogik, hade utvecklat s och fick självständig ställning. Ämnets nya benämning underströk hur de ecklesiologiska frågorna borde ställas i centrum. Studiet av en kyrkas eller ett kyrkosamfunds praxis skulle baseras i dess egenart och uppfattning om sin egen teologiska motivering. Benämningen ”kyrko- och samfundsvetenskap” visade sig dock vara inte bara otymplig, utan också otydlig. Ämnet ombenämndes därför 1995 till kyrkovetenskap.

Professorer:

1806–1829
Samuel Ödmann
(1750–1829)

1931–1834
Carl Georg Rogberg
(1789–1834)

1835–1850
Anders Erik Knös
(1801–1862)

1852–1859
Carl Axel Torén
(1813–1904)

1893–1900
Henry W. Tottie
(1856–1913)

1901–1909
Carl Martin
(1843–1925)

1909–1910
Oscar Quensel
(1845–1915)

1912–1921
Edvard Rodhe
(1878–1954)

1921–1937
Gustaf Lizell
(1874–1937)

1941–1953
Dick Helander
(1896–1978)

1953–1983
Åke Andrén
(1917-2007)

1984–1991
Jan Arvid Hellström
(1941–1994)

1993–
Sven-Erik Brodd
(f. 1949)

2000–2014
Oloph Bexell
(f. 1947)