Gamla testamentets exegetik

Gamla testamentet (eller Den hebreiska bibeln) har under två årtusenden lästs som helig text inom både judendom och kristendom. Denna textsamling är dessutom viktig för förståelsen av islam – en lång rad gestalter och berättelser återfinns både i Den hebreiska bibeln och i Koranen. Till den religiösa betydelsen kan man lägga den kulturella. Bibeltexternas inflytande inom västerländsk bildkonst, litteratur och film kan knappast överskattas. Det finns således många goda anledningar att studera Gamla testamentets exegetik.

Inom Gamla testamentets exegetik studeras texter av de mest skilda slag, som tillkommit under en tidsperiod på kanske tusen år. Här finns fängslande berättelser om kärlek och vänskap, om svek och intriger och om ond bråd död. Berättelserna är tydligt präglade av att de tillkommit i en patriarkal kultur. Man kan ändå notera att ett flertal kvinnor spelar viktiga roller, t.ex. Sara, Hagar, Rut och Ester. Den hebreiska bibeln erbjuder också högstämd poesi, såväl jublande lovsång som uttryck för människans yttersta förtvivlan. Vishetslitteraturen innehåller en av världslitteraturens klassiker, nämligen Job, men även Predikarens pessimistiska livsfilosofi. Profetlitteraturen spänner över ett vitt spektrum, från frän samhällskritik till visioner om en framtid då fred ska råda.

För att kunna tolka texter från en värld så olik vår egen räcker det inte med goda kunskaper om Bibelns innehåll och om den antika Främre orientens kulturer. Studier av den hebreiska grundtexten, på dess grundspråk, är oumbärliga. (Den som vill fördjupa de kunskaper om Gamla testamentet som gavs under A-kursen utan att lära sig hebreiska kan välja kurser i bibelvetenskap utan grundspråk, dock högst till C2-nivån.)

Många olika metoder används inom forskningsämnet Gamla testamentets exegetik. De klassiska historisk-kritiska metoderna samsas idag med mer moderna metoder, hämtade från litteraturvetenskap, historia och sociologi. Språkvetenskap och arkeologi är viktiga hjälpmedel för den som studerar de gammaltestamentliga texterna, men självklart studeras också idéinnehållet i texterna, deras teologi. Ideologikritiska metoder, med exempelvis feministisk eller postkolonial inriktning, är en viktig del av dagens exegetik.

Forskning i Gamla Testamentets exegetik kan därför i praktiken innebära en mängd olika saker. Ämnet definieras av materialet, inte av en viss metod, och är därför i allra högsta grad tvärvetenskapligt! Var och en kan finna en inriktning som passar henne/honom.Man kan bedriva narrativ analys eller metaforstudier. Det är möjligt att inrikta sig på grammatiska strukturer eller deras retoriska funktion. Den som är intresserad av historia eller arkeologi kan arbeta med sådana frågeställningar. Texternas teologi och ideologi kan analyseras från många infallsvinklar, bl.a. ur ett feministiskt eller ett queerperspektiv. Texternas tolkningshistoria har på senare tid hamnat allt mer i fokus.

Välkommen till Gamla testamentets exegetik, detta mångfacetterade och fascinerande ämne!

Läs mer om våra forskningsprogram.